Kommunerna behöver tilläggsanslag för flyktingfrågan

Trycket på kommunerna att ta emot flyktingar ökar i takt med strömmen asylsökande till landet. Men många kommuner tvekar. Pengarna räcker inte till. – De ersättningar som staten betalar till kommunerna släpar efter betydligt i jämförelse med hur kostnaderna för socialväsendet har stigit, säger Anu Wikman-Immonen på Kommunförbundet.

Otillräckliga ersättningar, en alltför kort ersättningstid, ett stelt ersättningssystem, brist på personal, en redan svår bostadssituation och bristande möjligheter till arbetspolitisk integrationsutbildning – listan på de orsaker som kommunerna ser som hinder för att ingå ett avtal med staten om att motta kvotflyktingar och asylsökande som fått uppehållstillstånd är lång. Uppgifterna framgår i en enkät som Kommunförbundet låtit göra.

Kommunförbundet påpekar också att samarbetet mellan staten och kommunerna borde förstärkas.

– Det kommer oerhört många asylsökande till Finland. Vi behöver samarbete för att klara av det här, säger Wikman-Immonen.

Många politiker har lyft fram flyktingfrågan som en ekonomisk möjlighet. På Kommunförbundet poängterar man ändå att kommunerna har en central roll när det gäller att bära humanitärt ansvar. Kommunerna har också en viktig uppgift i att främja invandrarnas delaktighet och jämställdhet.

Otillräckliga ersättningar

Staten betalar för uppehället på mottagningscentralerna. När de asylsökande väl fått uppehållstillstånd är de på kommunernas ansvar. Men utifrån respons som Kommunförbundet fått från kommunerna täcker understödet inte kommunernas utgifter i integreringsskedet.

De ersättningar som staten betalar till kommunerna då det tagit emot kvotflyktingar och asylsökande som fått beslut om att stanna släpar efter betydligt i jämförelse med hur kostnaderna för socialväsendet har stigit. För närvarande får kommunerna 2300 euro för personer över 7 år och 6845 euro för barn under 7 år. Den här ersättningen fastställdes första gången 1993 och dagens nivå beaktar inte på långt när förändringarna i prisindexet.

– Kommunerna borde snabbt få tilläggsresurser för integreringen av invandrare. Det är viktigt att kommunerna genast i början har resurser att satsa på integreringen, annars hotar invandrarna i ett senare skede bli tvungna att leva på understöd, säger Wikman-Immonen.

Okontrollerad inflyttning till kommunerna

Många av de asylsökande som fått uppehållstillstånd flyttar numera självständigt och på eget initiativ till en kommun, eller till och med på uppmaning av mottagningscentralerna. Det här är inte i enlighet med integrationslagen som säger att det måste finnas ett avtal mellan kommunen och Närings-, trafik- och miljöcentralen.

– Här hamnar kommunerna i en situation då de tvingas ta emot flyktingar och deras möjlighet att förbereda sig är obefintlig. Det gör också att integrationen försvåras, bidrar till bostadslöshet och gör det svårt att bokföra vilka som flyttar till kommunen.

Wikman-Immonen ser den okontrollerade inflyttningen som ett omfattande problem och tror att det är en av orsakerna till att man i många kommuner är reserverade.

Kommunförbundet påpekar också betydelsen av arbetskraftsutbildning för vuxna invandrare. Också här är resurserna knappa och köerna för långa.

– Redan nu är köerna till integrationsutbildningen i huvudstadsregionen 6-8 månader. Antalet asylsökande har fyrdubblats sedan ifjol. Över hälften av de asylsökande får uppehållstillstånd. Det här ökar trycket ytterligare, säger Wikman-Immonen.

Fortfarande problem att få bankkonto

Integreringen försvåras också av att det fortfarande är svårt för dem som fått uppehållstillstånd att öppna bankkonto i Finland, trots att problemet påtalats i många år. Wikman-Immonen har kontaktatas av kommunarbetare som jobbat med integration som ondgjort sig över syriska kvotflyktingar som banken inte beviljat konto på grund av EU:s sanktionslista mot Syrien.

– Det här är ett stort problem för kommunerna och innebär väldiga problem när det gäller integreringen av invandrare, säger Wikman-Immonen.

Ämnen