Planläggning, markanvändning, samarbete med lokala företag och bostadspolitik har stor betydelse för kommunens livskraft och välfärd. Beslutsfattarna i stora och små kommuner är relativt eniga i synen på livskraft och välfärd. Men i en fråga går uppfattningarna tydligt isär: klimatförändringen.

Planläggningen och markanvändningen har behållit sin ställning som viktiga åtgärder för kommunens livskraft och välfärd under en lång tid, eftersom de också under undersökningsåren 2015 och 2017 ansågs vara de viktigaste metoderna att bygga upp livskraften. Planläggningen och markanvändningen betraktas som viktigast i kommuner av alla storleksklasser. Andra högt värderade metoder är att förebygga utslagning och marknadsföra kommunen.

–  Undersökningen visar att kommunens livskraft och välfärd bygger på många slags åtgärder, som nästan alla värdesätts högt av de kommunala beslutsfattarna, säger Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi.

Färre kommunala beslutsfattare anser att den egna kommunens livskraft är beroende av att klimatförändringen motverkas, att skatter och avgifter sänks eller höjs eller att kommunens förvaltnings- och beslutsstrukturer läggs om.

Delade åsikter om klimatförändringen

Överlag har beslutsfattarna i kommuner av olika storlek rätt likartade åsikter om de olika metodernas betydelse för livskraften.

När det gäller att bekämpa klimatförändringen varierar dock åsikterna enligt kommunstorlek. Mest skiljer sig beslutsfattarnas åsikter mellan kommuner med över 100 000 invånare och andra kommungrupper.

I kommuner med fler än 100 000 invånare anser 65 procent av beslutsfattarna att det är viktigt att bromsa klimatförändringen med tanke på livskraften och välfärden. I kommuner med färre än 5 000 invånare är det bara 27 procent som tycker så.

Åsikterna går isär också mellan könen: 65 procent av kvinnorna anser att det är viktigt att bekämpa klimatförändringen, medan endast 31 procent av männen gör samma bedömning.

– På ett allmänt plan kan man säga att kvinnor oftare än män betonar frågor och åtgärder som gäller främjande av hållbar utveckling. Också många andra undersökningar har visat på en större miljömedvetenhet bland kvinnor, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Även åsikterna om marknadsföringens betydelse varierar. I kommuner med över 100 000 invånare anser 47 procent av beslutsfattarna att marknadsföring av kommunen är en viktig metod. I mindre kommuner anser betydligt fler att marknadsföringen är viktig: över 80 procent betonar betydelsen av att marknadsföra kommunen.

Endast i kommuner med 50 001–100 000 invånare anser beslutsfattarna att en omläggning av servicestrukturerna och servicenätet hör till de fem viktigaste metoderna.

Så gjordes enkäten

  • Enkäten som riktade sig till kommunala beslutsfattare utfördes i samarbete mellan Kommunförbundet och Åbo Akademi hösten 2020.
  • Enkäten besvarades av drygt 800 förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare från 42 kommuner.
  • Enkäten kartlade bland annat beslutsfattarnas agerande och åsikter.
  • Enkäten ingår i forskningsprogrammet Förändringarnas KommunFinland 2025.
  • Mera information om forskningsprogrammet.