Det är inga små ambitioner Österbottens huvudstad har. Vasa med stadsdirektör Tomas Häyry i spetsen vill bli Nordens energihuvudstad. Det som började som ett samarbete mellan några Vasabaserade företag inom energiteknologibranschen har under 2000-talet utvecklats till ett internationellt energikluster som opererar på en global arena.

I dag konkurrerar Vasa med bland annat Holland, Frankrike, Portugal och Spanien om en av de riktigt stora industrietableringarna i Europa: Amerikanska Teslas Gigafactory som ska tillverka litiumbatterier för bland annat bilar.

Väljer Tesla att etablera sig i Vasa betyder det jackpot för hela Österbotten. 6 500 industriarbetsplatser i själva batterifabriken plus underleverantörer och service.

– Vi talar om en nettoeffekt av etableringen med upp till 20 000 arbetsplatser, eftersom man räknar med att varje jobb inom basindustrin ger upphov till tre nya, säger Häyry.

Vasa har lobbat för Tesla sedan november i fjol. Själva lobbyorganisationen omfattar idag 170 frivilliga: allt från studerande till internationell energiexpertis.

– Det som talar för Vasa är energiklustret och den höga graden av internationalisering. Vi har råvarorna och logistikkedjorna, utbildningen och kunnandet, säger en segerviss Häyry.

Energiklustret i Vasa består idag av 140 företag med världsledande ABB, Danfoss och Wärtsilä i spetsen. Och klustret växer stadigt. Under 2000-talet har antalet arbetsplatser inom energiklustret ökat exponentiellt: från 5 000 till dagens 11 000.

– Vi börjar bli en tillräckligt en kritisk massa, konstaterar Häyry.

Vasa stads vision att bli Nordens energihuvudstad är resultatet av en strategiprocess där förtroendevalda och hela personalen har varit delaktiga.

– Tack vare att processen gjordes ordentligt från början, kan jag idag leda arbetet med hjälp av vår vision och våra gemensamma mål. Jag följer med processerna på ett övergripande plan, ser till att saker går åt rätt håll, men behöver inte syssla med mikromanagement.

Häyry har lärt sig att förlita sig på sakkunskapen och expertisen i den egna organisationen.

– Jag vill inte vara den som bromsar, tvärtom vill jag vara öppen för att testa olika förslag. Det heter att framtidens kommun ska satsa på försökskultur och kreativitet. Det här gör vi redan nu i Vasa. Vi testar och blåser av om våra försök inte ger önskat resultat.

Foto: Johannes Tervo

En viktig del av Tomas Häyrys ledarskap är att motivera människor att jobba ihop, att åstadkomma saker tillsammans istället för att var och en jobbar för sig.

I takt med att kommunens roll förnyas, utvecklas också arbetsmetoderna. Att arbeta i nätverk är en del av det nya.

– Mitt jobb som stadsdirektör går mer och mer ut på att jobba i nätverk och att fungera som koordinator i olika nätverk och arbetsgrupper.

Kommunen och staden är inte längre först och främst en Myndighet med stort M, utan en Möjliggörare ­– också det med stort M, påpekar han och fortsätter:

­– Kommunens ursprungliga idé var att skapa ordning i samhället, agera myndighet. Utmaningen i dagens ledarskap i kommun och stad är att göra det som omvärlden inte förväntar sig av oss. När vi kastar oss in i en kaotisk innovationskultur där det också är tillåtet att misslyckas, är det en aktivitet som strider mot själva grundbulten i det som traditionellt definieras som kommunens uppgift.

En stor del av arbetsdagen ägnar Häyry numera utanför den egna organisationen. Han träffar representanter för näringslivet, högskolorna och universiteten och besöker försöks- och utvecklingslaboratorierna i stadsdelen Brändö. Det handlar om ett medvetet val.

– Och dessutom är det jätteintressant!

Visionen att bli Nordens energihuvudstad innebär att staden ska driva en aktiv näringslivspolitik, vara framsynt i sin markpolitik och sin planering.

– Vi vill vara en attraktiv stad för dem som flyttar hit och därför måste vi satsa på kultur och fritid och på utbildning. Våra internationella företag rekryterar sin personal globalt. För att de ska lyckas i sin rekrytering måste staden kunna erbjuda service också på engelska.

På till exempel Wärtsilä i Vasa arbetar det i dag människor från 49 olika nationer. För dem och de specialister som rekryteras till energiteknologiföretagen i Vasa, kan staden idag erbjuda engelskspråkig dagvård, skola och utbildning ända upp till universitetsnivå.

– Det är viktigt att de här stigarna finns för de stödjer helheten, säger Häyry.

Att Vasa i dag är med och tävlar om Teslas Gigafactory är enligt Häyry en logisk fortsättning på en utveckling som startade redan på 1960-talet, långt innan energiklustret fanns ens på tankestadiet. Det var nämligen då som grunden till högskolestaden Vasa lades i och med etableringen av Vasa handelshögskola, senare Vasa universitet.

– Men hit kom också andra: Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan och senare också Helsingfors universitets juristutbildning. Det handlar om långa processer som vi skördar frukten av nu.

Apropå den svenska juristutbildningen i Vasa, så är Häyry själv en produkt av den.  Efter tio år på sjön, bland annat som purser på passagerarfärjorna mellan Finland och Sverige, beslöt han sig för att sadla om och börja studera juridik.

– Ett av mina första juristjobb var som offentligt rättshjälpsbiträde i Vasa. Jag trivdes mycket bra med den snabba feedbacken – ”antingen vann man eller förlorade målet”–  och med att möta människor nära inpå livet, i den kris som en juridisk process innebär för de flesta av oss.

Han trivdes på pass bra med juridiken, att han beslöt sig för att ta advokatexamen. Men så fick han ett oväntat telefonsamtal.

– Det var Vasa stads legendariska utvecklingsdirektör Jorma J. Pitkämäki som ringde och ville ha mig till stadens utvecklingsavdelning.

Häyry tackade ja och blev efter en tid chef för stadens utvecklingsavdelning och så småningom direktör för stadens tekniska sektor. När Vasas tidigare stadsdirektör Markku Lumio tvingades avgå som en följd av en förtroendekris blev Häyry tf. stadsdirektör i ett halvt år innan han år 2011 valdes till stadsdirektör.

Teslas Gigafactory

  • Tesla beslutar ännu i år var i Europa man bygger sin batterifabrik.
  • Teslas ägare och grundare är uppfinnaren och miljardären Elon Musik.
  • I Nevada, där Tesla som bäst bygger sin första batterifabrik, räknar man med att sysselsätta 6 500 personer.
  • Litiumbatterierna används i främst elbilar.

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *