Utmattning och stress ökar hos kommunpersonalen

Studien visar att fler kommunalt anställda än tidigare fungerar på att byta jobb.
Studien visar att fler kommunalt anställda än tidigare fungerar på att byta jobb.
12.6.2018

Ökad utmattning och mindre engagemang i arbetet.  Osäkerheten stressar kommunens personal, visar ny studie.

En ny studie från Arbetshälsoinstitutet visar att förekomsten av arbetsutmattning bland kommunalt anställda har ökat, och att deras arbets- och arbetsplatsengagemang har minskat. Studien som omfattade 34 kommuner och 2 453 kommunanställda visar situationen i slutet av år 2017 jämfört med våren 2016.

Kommunernas personal har upplevt många förändringar under de senaste åren och den utdragna beredningen av landskaps- och vårdreformen har medfört osäkerhet i arbetet av många olika slag. Forskningsprogrammet ARTTU2 som Kommunförbundet koordinerar undersöker verkningarna av de förändringar som kommunerna utsätts för.

– Flera indikatorer pekar på att kommunpersonalens välbefinnande i arbetet har försämrats under uppföljningsperioden 2016–2017. Men i de kommuner där man hade satsat på arbetsplatsens sociala resurser, på t.ex. ledarskapet, mådde personalen bättre också vid uppföljningen, konstaterar studiens ena författare, specialforskare Piia Seppälä vid Arbetshälsoinstitutet.

– Alla arbetsplatser behöver anställda och ledare som anpassar sig till osäkerhet och som också i förändringssituationer bevarar sin samarbetsförmåga, kreativitet, flexibilitet och reaktionsförmåga. Aktiv anpassning och arbets- och arbetsplatsengagemang främjas framför allt av tjänande ledarskap, men också av en självbemyndigande personalpolicy, rättvist bemötande och samhörighetskänsla, säger forskningsprojektets ledare och studiens andra författare, forskarprofessor Jari Hakanen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Forskningen visar att det som är värt att satsa på i förändringssituationer är omformning av arbetet, människocentrerat ledarskap och mätning av arbetsresurserna. På så sätt kommer man också underfund med hur man kan leda förändringen. Trots att uppsägningsavsikterna har ökat, upplever kommunanställda fortfarande ett starkare arbets- och yrkesengagemang än anställda i andra branscher, säger Terttu Pakarinen, utvecklingschef vid KT Kommunarbetsgivarna.

Förändringarna tär på resurserna

Vid studiens första mätning våren 2016 bedömde 37 procent av undersökningspersonerna och 18 månader senare 29 procent av dem att det föregående halvåret hade medfört betydande förändringar i organisationsstrukturen på deras arbetsplats.

Motsvarande siffror för förändringar i det egna arbetet var 20 procent respektive 19 procent. I kommuner med över 20 000 invånare upplevde man att det under perioden mellan mätningarna hade skett en ökning av de så kallade skadliga arbetskraven – t.ex. oflexibla arbetsrutiner, dålig informationsgång och motstridiga förväntningar i arbetet.

Alla de undersökta organisatoriska och sociala resurserna hade minskat i någon mån – självbemyndigande personalpolicyer (möjligheter att påverka arbetet, arbetstidsflexibilitet, tillgång till information i frågor som gäller arbetsplatsen, t.ex. förändringar), tjänande ledarskap som värdesätter personalen och främjar deras framgång, rättvist bemötande och samhörighet (arbetskamraternas förtroende för varandra, vänlighet samt stöd och hjälp).

Allt fler planerar att säga upp sig

Förändringarna, osäkerheten och kommunarbetsplatsernas minskade resurser gav utslag i form av nedsatt välbefinnande. Arbetsengagemanget hade minskat något, samtidigt som symtomen på arbetsleda och arbetsutmattning hade ökat. Nedgången i arbetsvälbefinnande har lett till minskat arbetsplatsengagemang i både större och mindre kommuner och ökat antal uppsägningsavsikter bland både arbetstagare och chefer. Också arbetstagarnas initiativ till arbetsomformning för att öka det egna arbetets resurser och positiva utmaningar hade minskat, medan försöken att minska skadliga krav i arbetet hade ökat en aning.

– Trots att det i många fall rör sig om rätt små försämringar, pekar alla förändringar i indikatorerna för arbetsvälbefinnande konsekvent på behov av större insatser för att förbättra personalens arbetsförhållanden och välbefinnande i arbetet, konstaterar Piia Seppälä.

Människocentrerat ledarskap

– Till studiens viktigaste resultat hör en påvisad försämring av välbefinnandet i arbetet. Men ännu viktigare var resultatet att personalen mår bättre i krävande förändringssituationer, om arbetsplatsen satsar på människocentrerat ledarskap och samhörighet. Satsningarna gjorde det lättare för personalen att anpassa sig till förändringarna, vilket märktes i arbetsvälbefinnandet ett och ett halvt år senare, säger Jari Hakanen.

Denna studie är veterligen den första i Finland som undersöker aktiv anpassning under förändring och osäkerhet. Människocentrerat tjänande ledarskap var en faktor som predicerade för alla de undersökta typerna av aktiv anpassning – anpassning till arbetsgruppsrelaterade förändringar och nya samarbetssituationer, reaktionsförmåga, kreativ problemlösningsförmåga och stresstålighet. För bättre anpassning i arbetsgrupper och samarbetssituationer och bättre stresstålighet predicerade också självbemyndigande personalpolicyer, rättvisa och samhörighet. Alla dessa resurser hade också på lång sikt positiva effekter på arbetsplatsengagemanget och -stoltheten, vilket i sin tur inverkade positivt på bedömningen av arbetsplatsens resurser.

Läs mera om studien

  • Forskningsrapporten Työn imussa aktiivisesti sopeutuen? (Arbetsengagemang och aktiv anpassning?) Resultat av en uppföljningsenkät bland kommunanställda. Uutta ARTTU2-ohjelmasta nro 7/2018. Suomen Kuntaliitto. Helsinki 2018.
  • Studien är en del av projektet ”Personalen som strategisk resurs”, som finansieras av Arbetarskyddsfonden, Kommunförbundet och Keva.
  • Projektet ”Personalen som strategisk resurs” är ett samarbetsprojekt mellan Arbetshälsoinstitutet och Vasa universitet. Projektet ingår i forskningsprogrammet ARTTU2, som samordnas av Kommunförbundet och omfattar 40 undersökningskommuner av olika typ och storlek i olika delar av landet – Askola, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Tavastehus, Enare, Jyväskylä, Kankaanpää, Keitele, Kimitoön, Keuru, Karleby, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Villmanstrand, Lempäälä, Libelits, S:t Michel, Korsholm, Nivala, Uleåborg, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, Säkylä, Tammerfors, Torneå, Åbo, Vasa, Vanda, Vindala och Vörå.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här