Förutom bytet på posten som styrelseordförande ska snart en ny vd och vice vd utses på Kommunförbundet.

I maj blev det klart att Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma (Saml) utnämnts till direktör på Folkpensionsanstalten, ett jobb som han kommer att övergå till i höst.

– Jag har varit på Kommunförbundet i över tio år, först som vice vd i fem år och sedan som vd i fem och ett halvt år. Kommunförbundet är en välfungerande organisation med en motiverad personal. Det känns vemodigt att lämna mitt uppdrag här, men jag har sökt en ny utmaning och nu har jag fått den.

Tjänsten ska lediganslås i juni parallellt med vice vdtjänsten som Tuula Haatainen (SDP) lämnade i april då hon blev invald i riksdagen. Kommunförbundet har ytterligare en vice vd, Timo Kietäväinen (C).

Alla tre tjänster är sjuåriga och av den nuvarande perioden återstår två år. Men eftersom det sker så pass många byten på samma gång kan det också bli aktuellt med helt nya sjuårsperioder.

Ledningsplatserna fördelas mellan de största partierna i det senaste kommunalvalet: Samlingspartiet, Centern och SDP. Mäki-Lohiluoma är samlingspartist, fullmäktigeordföranden Mauri Pekkarinen är centerpartist och nya styrelseordföranden Sirpa Paatero socialdemokrat. Paatero valdes vid förbundsfullmäktiges möte som efterträdare till partikollegan Antti Lindtman, som lämnade uppdraget efter att ha blivit vald till ordförande för socialdemokraternas riksdagsgrupp i våras.

Att det sker byten på så pass många poster inom förbundet på nästan samma gång är ändå en slump, menar Mäki-Lohiluoma.
– Det är en tillfällighet att dessa tre personbyten sker samtidigt och därför bör situationen inte misstolkas. Vi som lämnar Kommunförbundet gör det av personliga skäl.

– Förbundet som organisation mår utmärkt i dag, understryker han. På förbundsfullmäktiges sista möte inför sommaren var det tänkt att en rad stadgeändringar skulle drivas igenom, men paketet röstades till slut ner av Centerns och Kristdemokraternas delegater.

Ändringarna, som redan hade godkänts av styrelsen, handlade bland annat om att utvidga medlemsrätten så att samkommuner och andra kommunala sammanslutningar ska kunna ansluta sig till förbundet. Bakgrunden är att allt fler av kommunernas uppgifter överförs på olika kommunala sammanslutningar.

Ett annat ändringsförslag var att förbundskongressen, som ordnas vart fjärde år på riksnivå för att utse Kommunförbundets fullmäktige, skulle slopas och ersättas av medlemsomröstningar på valkretsnivå.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *