Kommuntorgets läsare: Detta är drömchefen
”Hopplöst fall!” eller ”Har sina stunder”. När Kommuntorget frågar läsarna hur de ser på sina chefer är över hälften mer missnöjda än nöjda. – Svaren är typiska. Det är lättare för anställda att se fler negativa än positiva sidor hos chefen, säger Peter Kenttä.
Det är framför allt de öppna svaren i enkäten som Peter Kenttä, ledarskapsutbildare och -forskare vid Aalto-universitetet, tycker är representativa. Kenttä har varit med och dragit upp riktlinjerna för Kurstorgets nya ledarskapsutbildning som startar i höst. I de öppna svaren har läsarna fått svara på hurdan deras drömchef är.
– Rättvisa kommer starkt fram. Andra egenskaper är lojalitet och integritet, att chefen är empatisk och lyhörd och har förmåga att fatta svåra beslut. Man kan konstatera att det är omöjligt för chefen att vara allt det här på en och samma gång, säger Kenttä.
Han säger att de krav personalen ställer på sina förmän ofta är asymmetriska.
– Det betyder att man ställer högre krav på sin chef än på sig själv. Ofta tycker anställda dessutom att chefen själv ska veta hurdan han eller hon ska vara, utan att den anställda berättat vad hon eller han önskar sig av sin chef, säger Kenttä.
De höga kraven gör att framför allt de som har sina första chefsuppdrag lätt bränner ut sig när de försöker uppfylla alla krav på en och samma gång. Med tiden växer chefen in i sin roll och lär sig också bli mer human mot sig själv, menar Kenttä.
Den viktiga tilliten
Kravet på lojalitet från chefens sida dras till sin spets till exempel vid samarbetsförhandlingar. Då frågar sig många på vems sida chefen egentligen står. Representerar chefen personalen eller organisationen? I Finland har vi lagstiftning som reglerar hur samarbetsförhandlingar går till och cheferna har inte rätt att delge de anställda all information.
– De personer som vet hur samarbetsförhandlingar går till har ofta en större förståelse för chefens situation och agerande, medan de som inte är insatta lätt tolkar tystnad som brist på tillit, säger Kenttä.
Och då tilliten inte längre finns är det svårt för chefen att bygga upp förtroendet igen. När medarbetarna tappar förtroendet för sin chef finns det enligt Kenttä ofta ett konkret fall i bakgrunden.
– Man kanske minns hur chefen skrikit på ett möte, vänt kappan efter vinden eller inte ställt sig på personalens sida. Upplevelsen är att chefen inte varit där för medarbetarna.
Varför är det lättare att ge exempel på dåligt än bra ledarskap?
– Vi har lättare att komma ihåg konkreta, negativa fall. När anställda beskriver ett positivt ledarskap handlar det ofta mer om egenskaper i personligheten. Vi får helt enkelt färre detaljer om hur en bra chef gör, säger Kenttä.
Det är här som ledarskapsutbildning kommer in i bilden. Det är nämligen en myt att ledarskapstalanger är något man föds med och antingen har eller inte har. Till exempel empati, att se folk i ögonen när man pratar med dem, osv. är sådant man kan öva upp.
– Den som vill bli bättre som ledare behöver tid att stanna upp och reflektera. Det kan handla om att finslipa sådant man redan kan, men framför allt på att på allvar fundera på hurdan chef man vill vara, säger Kenttä.
Inom en ledarskapsutbildning förbereder man sig på olika situationer och fundera på olika sätt att hantera svåra situationer.
– Det handlar inte om att ge färdiga svar, utan om att utforska olika alternativ. I samtal med andra som varit i liknande situationer kan man också få aha-upplevelser. Ofta blir man blind för sin egen organisation, säger Kenttä.
Det som inte kan poängteras nog är vikten av att kommunicera och diskutera. Beslut som fattas måste förklaras och förankras.
Då chefen fattar svåra beslut kan han eller hon ha funderat på det länge och diskuterat beslutet bakom stängda dörrar i flera månader, men för de anställda kommer beslutet plötsligt.
– Då kan medarbetarna tycka att beslutet inte är genomtänkt utan bara en ”snilleblixt” som chefen fått. Vi underestimerar oftast behovet av kommunikation. När det gäller svåra beslut borde vi kommunicera tio gånger mer än vi gör.
Trenden är att ledarskapet blir mindre hierarkiskt. Det ser vi, enligt Kenttä, både på den privata sidan och i mindre statliga organisationer. I praktiken betyder det att beslut fattas på den nivå där kunskapen finns, vilket ger mindre byråkrati.
– Det här kan vara utmanande för kommunerna som har en tradition av stora enheter och starka hierarkier. Det innebär att det tar längre tid att anamma en ny ledarskapskultur.
Kommuntorget frågade: På en skala från 1 till 5 hur nära en drömchef är din nuvarande chef?
Bland de 50 svar som kom in fördelade sig svaren så här:
Plock ur de öppna svaren: Hurdan är en drömchef?
En naturlig ledare som lyssnar, kan vara empatisk och står för sina beslut även om de är obekväma. En ledare ska också vara ärlig för även om ärlighet svider så vinner den i längden. En person som alltid står upp för sin personal och som man kan känna sej trygg med.
Ekonomichef
En empatisk, hjälpsam, stödjande chef. Som är rättvis och kan ge konstruktiv kritik. Som man när som helst kan fråga vad som helst av utan att bli nobbad. Som inte hotar eller vänder situationer emot en.
Barnträdgårdslärare
En som är lyhörd för problem. För en öppen kommunikation. Rättvis. Gör en delaktig i förändringar. Tål kritik. Motiverar.
Sjukskötare
Drömchefen ska vara stark i sig själv, men empatisk och mänsklig, klara av tuffa situationer, men också kunna visa att hen är en människa och kan göra fel.
Närvårdare
Positiv, fokuserar på lösningar och inte problem, stöttande men ger fullt ansvar åt de anställda.
Ungdomsarbetare
Tydlig, man ska inte efter ett möte med chefen undra vad hen egentligen menar. Ge feedback, såväl positiv som negativ. Visa uppskattning, det lyfter en medarbetare. Lita på sina anställdas/medarbetares kvaliteter och kunskaper, backa upp medarbetare när det behövs.
Projektledare
Stödjer vid behov, men låter mig överlag arbeta självständigt. Håller utvecklingssamtal. Mån om att mitt arbete fortsättningsvis intresserar mig och erbjuder nya utmaningar ibland. Intresserar sig för vad jag gör.
Personalchef
Ska kunna be om förlåtelse och ändra sin åsikt när det blir fel. Inte påklistrat smil. Inte underteckna sig själv med bästa rektorn. Inte tjurskallig. Inte styra allt.
Pianolärare
