Ingen enkel match leda en kommun

23.9.2015

Tänk fotboll. Tänk tränare, spelare, styrelsemedlemmar, sponsorer och en hängiven publik som alltid vet bäst. När Christoph Treier analyserar ledarskap använder han sig av metaforer från idrottsvärlden. För det är inom idrotten som hans egen resa började.

I dag hör Christoph Treier till de mest anlitade idrottspsykolo­giska rådgivarna i Finland med adepter som Kajsa Mäkäräi­nen, Sandra Eriksson, Karin Storbacka, Andreas Romar och Jari-Matti Latvala.

Christoph Treier om

Osunt ledarskap: En osund ledare tar äran åt sig när det går bra, men skyller på med­arbetarna när det går dåligt.

Att leda i förändring: Det är ytterst få män­niskor som tycker om förändringar. Invol­vera så många medarbetare som du bara kan i processen, gör dem delaktiga.

Medelåldern bland kommundirektörerna i Finland (53 år): Den avspeglar antagligen medelåldern bland politikerna. Vi rekryte­rar helst människor som liknar oss själva.

Beslutskulturen i kommunerna: Skräm­mande många beslut fattas på annat håll än i de kommunala instanserna.

Om kommundirektörsjobbet: Inte speciellt attraktivt just nu. Varför söker så få före­tagsledare från det privata näringslivet le­diga kommunala toppjobb?

Han coachar även företag, idrottslag, kommunalt anställ­da, föreningar med mera. Lis­tan över hans referenser är im­ponerande: Volkswagen, Jord-och skogsbruksministeriet, skat­teverket, Ålands landskapsreger­ing, Nordea, Outokumpu, Viking Line, Kesko. Men här finns också ålderdomshem, daghem och ett stort antal föreningar.

Christoph Treiers genombrott som coach skedde samtidigt som Marcus Grönholm blev rally­världsmästare år 2000. Då hade Treier coachat Grönholm i två år.

– Efter att Marcus vunnit ral­lyguldet började jag få fler och fler förfrågningar. Av idrottare som ville veta hur jag jobbar med mental träning, men också av fö­retag som ville ha hjälp med mål­fokusering. Förfrågningar om le­darutveckling och ledarskap kom långt senare.

Christoph Treier har jobbat med ledarskapsfrågor i många kom­muner och känner därför mycket väl till hur en vanlig dag på job­bet ser ut för våra kommundirek­törer.

– Många kommundirektörer är inte speciellt lyckliga just.

När en kommun tvingas till sparåtgärder faller fokus lätt på en person: kommundirektören.

– Förväntningarna på kom­munens högsta tjänsteman ten­derar att växa när tiderna är knappa. Både uppifrån från de förtroendevalda och nerifrån från personalen och kommunin­vånarna.

Treier jämför direktörsjobbet med tränaruppdraget i en fot­bollsklubb.

Tränarens uppdrag är att coacha spelarna och givetvis vin­na matchen. De övriga intres­segrupperna – klubbstyrelsen, sponsorerna och publiken – be­höver han egentligen inte beakta.

– Trots att fotbollspubliken alltid vet bäst, säger han med ett varggrin.

I Treiers metafor är publiken lika med kommuninvånarna, fot­bollsspelarna de kommunalt an­ställda och sponsorerna lika med politikerna.

– I fotbollen blandar sig spon­sorerna aldrig i detaljer som laguppställning och träningsme­toder. Men när det handlar om att leda en kommun har politi­kerna ofta väldigt starka åsikter om kommundirektörens arbete. Det skapar ofta frustrationer, sä­ger Treier.

Den finländska chefen är känd i världen för sin raka kommunika­tion, för ”Management by Perke­le”. När chefen är sur vet medar­betarna minsann om det.

– En rak kommunikation bety­der dessvärre inte att budskapet också är rakt. Det är tyvärr van­ligt att budskapet är svårtolkat. Att chefen är arg förstår vi, men vi förstår inte hur vi själva ska agera.

Ett annat typiskt drag för Fin­land är att våra ledare vågar fatta raska beslut.

– I många länder – inte ba­ra i Sverige – är det vanligt att man velar för länge med beslutet i hopp om att nå koncensus.

Med skolan och föräldrarna som lär sina barn att stå på sig, blir det svårare att nå koncensus. Därför föredrar Treier en snabb beslutskultur framom långsam.

– I dag krävs det att en ledare har mod att fatta också obekvä­ma och impopulära beslut.

Ledarskap är allt annat än en­kelt.

– Att leda hör till det svåras­te här i livet. Det vet tonårsföräl­drar.

Å andra sidan: En duktig le­dare, kan enligt Treier leda vilket företag som helst.

– En god ledare behöver in­te ha substanskunnande i före­tagets processer och produkter, men han eller hon måste kunna leda människor.

Vad är nyckeln till ett bra ledarskap?

– Kommunikation är A och O. Den som kan kommunicera har lärt sig att lyssna. Det räcker in­te med att ”höra på folk”.

Till det goda ledarskapet hör en empati; förmåga att sätta sig in i andra människors situation.

– Skilj på empati och sympa­ti. En ledare med sympati blir lätt en linjelös kappvändare, som all­tid håller med föregående tala­re. En empatisk ledare vågar sä­ga ifrån: ”Jag förstår hur du tän­ker, men jag håller inte med dig”.

Många finländska ledare har in­te förstått vukten av att möta sina medarbetare.

– Jag har talat med människor som minns hur det var när chefen besökte dem på deras arbetsplats för tio år sedan. De minns datum och klockslag. Ledarna däremot, förstår inte hur uppskattat ett så­dant besök är.

En stabil ledare klarar både kriser och framgångar utan att den inre tryggheten rubbas.

– En ledare som har framgång i sitt jobb blir inte en bättre män­niska på grund av framgången. Och en ledare som misslyckas är lika mycket värd också efter sitt misslyckande.

VEM?

CHRISTOPH TREIER Född i Schweiz, bo­satt i Lappfors, Pedersöre

  • Idrottspsy­kologisk råd­givare, mental tränare, coach, ledarskaps­konsult
  • Gymnastik­lärarexamen och psykologi­studier i Basel, Schweiz
  • Coachar elit­idrottare, mu­siker, politiker, företag, kom­muner
  • Twittrar på @Chris­tophTreier
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här