Valnämnderna som ansvarar för vallokalerna bör i alla fall tänka efter då de beslutar hur de gör, enligt riksdagens justitieombudsman. Foto: Pixabay.

Centralvalnämnden i Helsingfors överskred inte sin prövningsrätt när den tillät ha framme en regnbågsflagga i vallokalen, en ungdomsgård i Rönnbacka. Den slutsatsen gör biträdande justitieombudsmannen Maija Sakslin.

Klaganden kritiserade centralvalnämnden för att den hade tillåtit att en regnbågsflagga hissades i lokalerna. Enligt klagandens åsikt var flaggan olaglig och borde ha avlägsnats. Detta skedde emellertid inte, trots att klaganden hade begärt det flera dagar i rad. Klaganden hade av valfunktionärerna fått veta att han borde kontakta den centrala valkommissionen. Nämnden hade informerat klaganden om att frågan hade tolkats som att flaggningen inte stred mot lagen.

Till den klagande berättades att ungdomsgårdens verksamhet inte förändrades av att den var ett förtidsröstningsställe och att regnbågsflaggan var en del av ungdomsgårdens verksamhet för att främja jämlikhet och jämställdhet mellan könen.

Artikeln är ursprungligen publicerad i Kuntalehti 10.6.2024, skribent Pekka Moliis.

Valnämnden hade också i sina överläggningar konstaterat att den inte ansåg att regnbågsflaggan var avsedd att påverka väljarnas rösträtt i strid med vallagen. Detta var också den biträdande ombudsmannens åsikt i sitt beslut.

– Jag är inte heller medveten om att denna symbol användes i valkampanjen av någon av kandidaterna i valet. Enbart uppsättandet av en passiv symbol inkräktade därför enligt min mening inte på väljarens valfrihet. Jag anser att flaggan i röstningsområdet inte på ett olagligt sätt påverkade rösträtten, heter det i beslutet.

Regnbågsflaggan som föranledde ett klagomål till riksdagens justitieombudsman hängdes upp på ungdomsgården i Rönnbacka inför presidentvalet. Bilden är från en annan vallokal. Foto: Tommy Pohjola.

I ett färskt avgörande konstaterar biträdande justitieombudsmannen att enbart uppvisandet av ideologiska symboler inte utgör en kränkning av den ideologiska övertygelsen. När man läser avgörandet kan man dock dra slutsatsen att de centrala valnämnder som ansvarar för vallokalerna bör vara försiktiga när de beslutar vad de ska göra.

– Vid bedömningen av en vallokals lämplighet anser jag dock att dess syfte och utrustning är viktig. En neutral lokal oberoende av ideologiska och kommersiella bindningar tryggar demokratin och valdeltagandet, utöver lokalens tillgänglighet och användbarhet i övrigt, konstaterar biträdande justitieombudsman Maija Sakslin.

Läs utlåtandet här (på finska), från 24.5.2024