Förbundet ger regeringen vägkost inför ramförhandlingarna.

Inför regeringens ramförhandlingar påminner Kommunförbundet om att coronakrisen fortfarande pågår och att slutnotans förfallodag och storlek är okänd.

Kommunernas utgiftstryck och investeringsbehov ökar kraftigt på grund av befolkningens stigande ålder och kommunernas eftersatta reparationer, skriver förbundet i ett pressmeddelande.

Kommunerna måste också åtgärda den service- och vårdskuld som uppstått under coronakrisen och en eventuell växande arbetslöshet och konkursvåg skapar redan i sig osäkerhet i inkomstbasen.

Så långt har kommunerna klarat krisen bra, tack vare statens förebyggande åtgärder. Skattehöjningar har undvikits överlag och kommunerna har inte behövt omorganisera verksamheter på ett sätt som ökat arbetslösheten. Investeringsnivån har också hållits hög, skriver Kommunförbundet.

Men, fortsätter förbundet, det är inte möjligt att lösa strukturella problem i den kommunala ekonomin med coronastöd av engångsnatur.

Kommunförbundet hoppas att regeringen vid sina ramförhandlingar och i sin halvtidsöversyn redan har siktet inställt på tiden efter coronakrisen och skapar förutsättningar för kommunerna att sköta sina serviceuppgifter och främja livskraften, heter det i pressmeddelandet.

Förbundet efterlyser åtgärder som breddar och stärker kommunernas inkomstbas och som minskar trycket på utgiftsökningar.

Plock bland Kommunförbundets förslag till riktlinjer för ramförhandlingarna

  • Kommunförbundet föreslår att kommunernas andel av samfundsskatten bör fortsätta att vara förhöjd ända till mitten av ramperioden, alltså till slutet av 2023. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten bör få ersättning för de direkta kostnaderna för coronan, bland annat för kostnaderna för test och vaccinationer.
  • Under ramperioden bör kommunernas utgiftstryck inte ökas vare sig genom en utvidgning av regleringen, uppgifterna eller skyldigheterna för kommunerna och den offentliga sektorn eller genom skärpt dimensionering i anslutning till tjänsterna. Om kommunerna trots allt påförs ytterligare uppgifter, bör kostnaderna ersättas i sin helhet och tillräckligt med tid reserveras för ikraftträdandet.
  • De lagstadgade statsandelarna för ungdomsarbete, idrott och konst- och kulturinstitutioner som finansieras med avkastningen på penningspel bör tryggas också under ramperioden.
  • Regeringen kompenserar för innevarande år den statsandelsminskning på cirka 250 miljoner euro som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet genom en statsandelshöjning av engångsnatur. Under ramperioden bör denna kalkylerade statsandelsminskning, som gjorts med hänvisning till förlängningen av den årliga arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet, slopas permanent.
  • Finansieringen av yrkes- och gymnasieutbildningen har minskat avsevärt under de senaste åren. En bestående höjning bör göras i finansieringen enligt pris per enhet för gymnasieutbildningen och i basfinansieringen för yrkesutbildningen. Den utvidgade läroplikten framhäver ytterligare betydelsen av tillräcklig finansiering.
  • Återhämtningen från coronakrisen bör inte enbart inriktas på akuta åtgärder utan också på stöd och investeringar som skapar en grund för en hållbar ekonomi på lång sikt. Ur kommunernas och städernas synvinkel är det viktigt att genomföra investeringar som stöder energiomställningen, klimatåtgärderna, tillgängligheten och digitaliseringen. Lösningar måste hittas bland annat för de kommunägda energiverkens investeringsbehov när man avstår från förbränning av energitorv samt för främjande av bredband och byggande av interoperabla in-formationssystem.
  • Den social- och hälsovårdsreform som är under behandling i riksdagen kommer att ha omfattande och delvis okända konsekvenser för den kommunala ekonomin. Staten bör förbinda sig till att ge kommunerna full ersättning för kostnader som kommunerna inte själva kan påverka. Också de bestående verkningar som coronan har på överföringskalkylerna för social- och hälsovården bör i mån av möjlighet elimineras och beaktas i rambeslutet.

Läs mera här på Kommunförbundets sajt.