Efter en lång kamp: Raseborg har blivit kvitt sitt envisa underskott
Högre skatteintäkter än beräknat och mildare konsekvenser av pandemin gör att bokslutet för 2021 överträffar förväntningarna.
Raseborgs bokslutsprognos för 2021 visar ett betydligt större plusresultat än vad som budgeterats. Staden ser ut att nå ett resultat på 7,4 miljoner euro, då man hade budgeterat för 0,3 miljoner euro.
Det här betyder att Raseborg nu är kvitt ett envist ackumulerat underskott. År 2009 var underskottet drygt 25 miljoner euro. Överskottet är nu, enligt prognosen för 2021, drygt 6,1 miljoner euro. År 2020 var underskottet cirka 1,2 miljoner euro.
Stadsdirektör Ragnar Lundqvist, som lämnar Raseborg i höst, är nöjd. Han säger att staden nu är kvitt det damoklessvärd som hängt över Raseborg i flera års tid.
Lundqvist riktar ett tack till stadens anställda, som genomlevt samarbetsförhandlingar och kostnadseffektiveringar när Raseborg försökt minska på underskottet.
Färre permitteringar och uppsägningar än väntat
Den största delen av överskottet – 6,9 miljoner euro – görs av staden, medan Raseborgs vatten gör en halv miljon stort resultat.
Fyra miljoner euro utgörs av högre skatteintäkter än beräknat, den största delen från inkomstbeskattningen. I staden fanns på hösten 2021 160 fler sysselsatta personer jämfört med samma tid 2020.
Pandemin har heller inte lett till permitteringar och uppsägningar i den grad som befarades när budgeten för 2021 gjordes, konstaterar ekonomichef Jeanette Bäckström.
Till det positiva resultatet bidrar också fastighetsförsäljningar (1 miljon euro) och återbäring från den specialiserade sjukvården (1,5 miljoner euro). Statens coronastöd (4 miljoner euro) har dessutom täckt de utgifter som pandemin orsakat staden.
Ett bevis på hur överraskande positivt bokslutet blir, är att Raseborg sökte om behovsprövad höjning av statsandelen för i år. Staden beviljades inte höjning.
Lundqvist konstaterar att bokslutsprognosen varit osäker, såväl vad gäller skatteintäkter som avgifterna till sjukvårdsdistriktet HUS. Nu fick man i stället pengar från distriktet. Baksidan av att stadens vårdutgifter var mindre än beräknat är den vårdskuld som detta vittnar om.
Problem på längre sikt
Prognoserna för de kommande tre åren ser hyfsat goda ut, säger Lundqvist, även om ekonomin succesivt försvagas. Om 4–5 år riskerar man igen stå med ett negativt bokslut.
– Det gäller att balansera det man önskar med det man har råd med.
Det som oroar Lundqvist är hur de nya välfärdsområdenas ekonomi kommer att påverka den kommunala ekonomin. Kort sagt: om välfärdsområdenas ekonomi tryter, kommer då staten att skjuta till pengar – på kommunekonomins bekostnad?
På frågan om det positiva resultatet skrinlägger inbesparingar som staden övervägt säger stadsstyrelseordförande Anita Westerholm (SFP) att man fortsätter använda pengarna så effektivt som möjligt.
Årets budget innehåller satsningar på barn och unga, och det finns inga planer för skolnätet i Raseborg, utöver de som redan tagits, säger Westerholm.
Hon delar Lundqvists uppfattning om att det positiva bokslutet är något att glädjas över, men samtidigt har staden inte råd att strö pengar omkring sig. Utmaningar finns det gott om.