Invånarna i Raseborg ser avgifterna stiga och servicenivån sjunka

Stadsdirektör Ragnar Lundqvists order är tydliga: nästa års budget måste vara en plusbudget.
Stadsdirektör Ragnar Lundqvists order är tydliga: nästa års budget måste vara en plusbudget. (Raseborgs stad)
10.2.2021

Raseborg är inte en kriskommun ännu men läget är kärvt, säger stadsdirektören Ragnar Lundqvist. 

Det är Finansministeriet som avgör om staden – tack vare en tillfällig förändring i kommunallagen – får förlängd tidsfrist för att täcka sitt 11,2 miljoner euro stora underskott.

Tillfälligt höjda statsandelar och andra stöd verkar bidra till ett överskott på flera miljoner euro i fjolårets bokslut, istället för budgeterade 200 000 euro.

Men det är en klen tröst. Raseborg har ansökt om mera tid för att åtgärda det ackumulerade underskottet och åberopat tilläggskostnaderna som coronavirusutbrottet orsakat.

Tilläggskostnaderna uppgår till 4,5 miljoner euro, säger Lundqvist.

I år lever staden med en budget som stadsdirektören kallar försiktig. Så pass försiktig – bland annat i beräkningen av statsandelar och skatteintäkter – att den borde hålla, trots osäkerheten som pandemin orsakar.

Årets budget, som uppvisar ett överskott på cirka 250 000 euro, genomgick många ändringar på vägen. Nämnderna ändrade Lundqvists förslag, som i sin tur ändrade nämndernas förslag, som ändrades av stadsstyrelsen, innan fullmäktige gjorde de slutliga ändringarna.

Finns det en krismedvetenhet bland beslutsfattarna i Raseborg?

– Det vore önskvärt med en större krismedvetenhet, säger Lundqvist. Nu undviker vi de tuffa besluten.

Efterhängset underskott

Lundqvist hänvisar till en tidigare servicenätutredning. Enligt den ska tre skolor stängas i Raseborg, men så långt finns bara stängningsbeslut om en skola.

Enligt Lundqvist är uteblivna åtgärder en delorsak till att Raseborg länge haft ett efterhängset underskott.

När staden grundades 2009 var underskottet 25 miljoner euro. Efter 2018 var man nere i minus 2,5 miljoner euro. Men kostnaderna för den specialiserade sjukvården – som är högre i Raseborg än i andra nyländska kommuner – tär på stadens ekonomi.

Den gör också den politiska försiktigheten. När man dessutom inte utnyttjar verktyg som fastighetskatten och vattenavgifter blir det svårt för Raseborg att åtgärda underskottet.

Lundqvist säger att de strukturella förändringar som han har efterlyst i viss mån förverkligats. Till exempel har centraliseringar gjorts inom social- och hälsovården och daghemmen i Raseborg är välfyllda.

Kravet på strukturella förändringar kommer också från politiskt håll, och riktas mot förvaltningen. I samband med budgetmötet i december lämnade 23 ledamöter in en motion om att Raseborgs organisation, som upplevs vara för tung, måste slimmas.

Lundqvist begriper inte motionen.

– I maj godkände fullmäktige stadens förvaltningsstadga, inklusive organisationsmodellen. Sex månader senare tycker en del ledamöter att organisationen är för tung. Ingen verkar ha analyserat det här. I staden har vi ungefär 20 anställda per chef. Det är inte en tung organisation. Klart att vi kan bli effektivare i vårt sätt att arbeta, kanske finns det uppgifter som överlappar varandra och otydliga ansvarsområden. Men en tung organisation har vi inte.

Vårdköer är ett orosmoln

Årets budget, och samarbetsförhandlingarna som föregick den, innebär att invånarnas servicenivå blir aningen sämre, säger Lundqvist.

Taxorna för miljö- och bygglov stiger, liksom priserna för simhalls- och museibiljetter, och utbudet på Kulturinstitutet blir mindre. Beställningstjänsten Byabussen läggs ner och Raseborg slutar subventionera tidiga och sena tågturer mellan Karis och Helsingfors, även om man utreder ersättande alternativ till dessa. En sämre fastighetsskötsel och lokalvård, alltså städning, är också att vänta.

I nedskärningarna har Raseborg prioriterat social- och hälsovård, inklusive förebyggande åtgärder, och barn och unga, säger Lundqvist. Det samma gäller för undervisningen, timresurserna och eftermiddagsverksamheten.

Det här avspeglas också i den långsiktiga strategin, som sträcker sig till 2035. I Svartå ska ett skolcenter för både svensk- och finskspråkiga elever stå klart 2022 och i Karis ska Katarinaskolan renoveras.

Utöver det här behövs fler serviceboenden för äldre i Ekenäs, liksom satsningar på infrastruktur.

Det Ragnar Lundqvist oroar sig för, är att vaccineringen mot coronaviruset inte tar fart och att återgången till det normala – både inom näringslivet och i den offentliga sektorn – skjuts fram.

– Arbetslösheten ligger nu på 11 procent. Tidigare på våren var den 14,2 procent. I värsta fall sätter vaccineringen inte fart på hjulen.

Ytterligare ett orosmoln är att samkommunen HUS har långa vårdköer på grund av att den icke-brådskande vården skrinlagts. När HUS tar itu med denna vård kostar det mera för samkommunens ägare, däribland Raseborg.

RASEBORG

  • Skattesats: 22 procent
  • Budget 2021: 285 920 euro i överskott
  • Prognos för bokslutet 2020: Överskott på flera miljoner
  • Ackumulerat underskott: 11,2 miljoner euro

Det här är en artikel från Kommuntorget 1/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.