Prognoserna för hur coronakrisen påverkar ekonomin har blivit färskvara. Siffror som uppskattades för en vecka sedan är redan gamla och tyvärr blir de ekonomiska utsikterna bara mörkare. Det här var budskapet under Kommunförbundets Taloustorstai-sändning 26.3.

– Det är beklagligt, men troligtvis kommer det ekonomiska läget bara att bli sämre, säger Ilari Soosalu, direktör för den kommunalekonomiska enheten vid Kommunförbundet, under sin taltur.

Soosalu hänvisar till den enkät Kommunförbundet skickat till de 24 största städerna, som visar att coronakrisen påverkar kommunernas ekonomi negativt med minst 1,5 miljarder euro.

Summan består av minskade skatteintäkter från kommunal- och samfundsskatten (- 700 miljoner euro), ökade kostnader för social- och hälsovård (- 400 miljoner euro), uteblivna försäljningsinkomster (-200 miljoner euro) och övriga påverkninga  (- 100 euro miljoner euro).

– Eftersom situationen hela tiden utvecklas åt det sämre hållet betyder det minst 1,5 miljarder euro men antagligen mer, säger Soosalu.

– Därför behöver vi nu ständigt uppdaterade uppgifter från kommunerna och samkommunerna om vilka de ekonomiska effekterna är, säger Soosalu.

Kommunförbundet kommer att skicka ut en liknande enkät om de ekonomiska påverkningarna till de städer och kommuner som befinner sig på plats 25-56 i storleksordning för att komplettera uppskattningen.

Sanna Lehtonen, utvecklingschef vid kommunalekonomiska enheten har samlat ihop vilka  alla aspekter som påverkar kommunalekonomin i och med coronakrisen.

Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio säger också att det nu är svårt att göra upp hållbara prognoser. Istället har man därför på många håll övergått till att se på olika scenarier.

Punakallio lyfter fram Etlas, Finlands Banks och Pellervo ekonomiska forsknings scenarier som alla visar en rätt så dyster framtid där Finlands BNP under 2020 kommer att sjunka med allt från -1,5 – 6 %.

Enligt det mest pessimistiska av Pellervos scenarier kommer BNP i Finland att påverkas negativt inte bara i år, utan också år 2021.

Kommunförbundets vice vd Timo Reina säger att det nu är viktigt att försöka undvika en jättevåg av konkurser och arbetslöshet. Han hänvisar till Kommunförbundets vädjan till regeringen om ett nödvändigt räddningspaket.

– Statens ansvar för tjänsterna förutsätter extra insatser för att lindra epidemins verkningar. Extra stöd behövs inte bara för företagen – även om också det är ytterst viktigt – utan också för kommunerna. Senast nu måste staten korrigera inte bara den ekonomiska kollaps som coronaepidemin hotar medföra, utan också den eftersläpning i den statliga finansieringen som existerade redan före epidemin, skriver Kommunförbundet i sitt pressmeddelande.

– Kommunekonomin var i kris redan innan epidemin bröt ut. Många av de städer och kommuner som nu planerar permitteringar har under de senaste åren haft stora underskott eller negativt årsbidrag. Att permitteringar inleds är alltså inte bara en reaktion på coronaepidemin. Det är också fråga om att långvarig obalans mellan inkomster och utgifter måste åtgärdas enligt bestämmelserna i kommunallagen, påpekar Reina.

Han avslutar med att recitera statsminister Esko Ahos nyårstal under recessionen 1993.

– Ei yö niin pitkä, ettei päivä perästä ( ung. ingen natt så lång att den inte blir till dag) sa Esko Aho i sitt nyårstal. Jag tror det stämmer bra in här också, säger Reina.

Inbandningen av Taloustorstai 26.3.2020 publiceras om ungefär en vecka på den här sidan.