Det gagnar ingen att kommuner och kommunalt ägda bolag demoniseras, säger Kommunförbundets vice vd.

Näringslivet EK, Familjeföretagarnas förbund, Centralhandelskammaren och Företagarna i Finland går i ett ställningstagande till attack mot kommunerna och kommunalt ägda bolag.

Näringslivsorganisationerna menar att kommunalt ägda bolag kringgår upphandlingslagen, struntar i den konkurrensneutralitet som ska trygga jämställda förutsättningar mellan privata och offentliga näringsverksamheter, förvränger marknaden och hindrar tillväxten.

Mikael Pentikäinen, vd för Företagarna i Finland, säger att det behövs förändringar som minskar på kommunernas affärsverksamhet och ökar på privata företags möjlighet att delta i produktionen av offentliga tjänster.

Organisationerna menar, att kommunalt ägda bolag drivs med skattemedel och därför kan de idka affärsverksamhet utan risk för konkurs och utan konkurrens.

– Skattebetalarna backar i sista hand upp kommunbolagens risker. Det är inte rättvist, för de privata konkurrenternas risker faller på enskilda företagares axlar, säger Auli Hänninen, vd för Familjeföretagarnas förbund.

Därför vill organisationerna bland annat att offentligt ägda bolags möjlighet att fungera på marknaden begränsas, att små- och medelstora företag får bättre möjlighet att delta i upphandlingen genom att avtalen spjälkas upp i mindre bitar, att kommunernas möjlighet att upphandla utan konkurrensutsättning avslutas och att kommunalt ägda in house-bolag, som inte finns på marknaden, inte får sälja sina produkter till andra än kommunen.

Corona-argument är långsökt

Kommunförbundets vice vd Timo Reina är inte imponerad över organisationernas ställningstagande och krav.

– De knådar gammal deg. För det första: kommunerna är inte själva på marknaden. Kommunägda bolag kan finnas på marknaden, och då är de underkastade konkurrensneutraliteten – och övervakas av Konkurrens- och konsumentverket.

– För det andra: det finns house-bolag, alltså kommunala bolag som säljer tjänster till de egna kommunerna, om kommunerna inte producerar de tjänsterna själva. Dessa bolag har möjlighet att sälja en del tjänster till den öppna marknaden, men gränsen för vad de kan sälja är väldigt lågt satt. Den är lägre än vad EU:s direktiv anger.

Gränsen för vad in house-bolag får sälja till andra än kommunerna går nu vid fem procent av omsättningen, eller högst 500 000 euro.

Reina säger att det är en fördel för alla att kommunalt ägda bolags tjänsteproduktion utvecklas, och han förstår inte varför kommuner och kommunalt ägda bolag demoniseras när de följer lagen och konkurrensneutraliteten.

Näringslivsorganisationerna menar också, att rådande praxis för kommunalt ägda bolag bromsar Finlands väg ut ur coronaepidemin. Reina kallar det för långsökt och orättvist mot kommunerna som stött företagare genom sänkta hyror, rådgivning och ekonomiskt stöd till ensamföretagare.

– Dessutom är det viktigt att det finns kommunala bolag som upprätthåller tjänster och verksamheter när läget nu är så trängt.

Påståendet att offentligt ägda bolag som finns på marknaden drivs med skattemedel och på så sätt kan undvika konkurs kallar Reina för märkligt.

– Sedan kanske någon kan tycka att kommuner inte ska driva affärsverksamhet på den fria marknaden, men det är en annan, ideologisk fråga.