E-bibliotekstjänsterna och de elektroniska tillståndstjänsterna för den byggda miljön är de vanligaste e-tjänsterna i många kommuner. Detta framgår av finansministeriets kartläggning av kommunernas digitala tjänster.

I kartläggningen utreddes hurdana e-tjänster kommunerna producerar för kommuninvånarna och dem som driver näringsverksamhet i kommunen, såsom företag, samt hur produktionen av dessa tjänster har ordnats. Dessutom utreddes det om det finns stöd för användningen av e-tjänster och om det finns en tillgänglighetsrapport på webbplatsen. Kartläggningen gick ut på att granska kommunernas offentliga webbplatser och de e-tjänster de erbjuder ur kundens, serviceanvändarens synvinkel. Datainsamlingen gjordes huvudsakligen under december 2019 och januari 2020.

En central observation är att utbudet av e-tjänster är både kvantitativt sett större och kvalitativt mer utvecklat i kommuner med flera invånare. Med e-tjänsters utvecklingsgrad avses bl.a. om det är möjligt att skicka de blanketter som behövs för att sköta ärenden elektroniskt till kommunen och om det finns stöd för e-tjänster. En annan observation är att ju fler kommuner som erbjuder samma digitala service, desto mer avancerad är tjänsten. Den tredje iakttagelsen visar att ju färre olika e-tjänster kommunen eller någon annan serviceanordnare tillhandahåller, desto mer avancerade är de tjänster som erbjuds. Ju större kommuner, desto mer liknar de varandra med tanke på utbudet av e-tjänster och e-tjänsternas utvecklingsgrad.

Materialet från den digitala kartläggningen består av två delar: 23 kommuner i Mellersta Finland och ett urval av små och medelstora kommuner samt de största städerna på Fastlandet (sammanlagt 45 kommuner). Genom urvalet i Mellersta Finland utredde man produktionen av kommunernas e-tjänster i större utsträckning, och de e-tjänster som granskades i urvalet på Fastlandet valdes på basis av det. De kommuner på fastlandet som togs med i granskningen har i huvudsak valts ut genom ett slumpmässigt urval, och dessutom har alla städer med över 100 000 invånare inkluderats i granskningen.

När det gäller kommunerna i Mellersta Finland granskades 52 e-tjänster och i urvalet för Fastlandets del 15 e-tjänster. Social- och hälsovårdstjänster och brand- och räddningsväsendet inkluderades inte i granskningen. På grund av det begränsade antalet kommuner och e-tjänster i kartläggningen måste de slutsatser som presenteras i rapporten betraktas som riktgivande och krävande, inte vetenskapligt giltiga.

Tillgängligheten bör förbättras, kontaktuppgifter den vanligaste formen av digitalt stöd

Av kommunerna i Mellersta Finland har landskapets centralstad Jyväskylä det största antalet e-tjänster och stadens e-tjänster är också de mest utvecklade i landskapet. Det minsta antalet digitala tjänster finns i de små kommunerna Kinnula, Kyyjärvi och Luhanka. Alla de aktuella kommunerna i Mellersta Finland tillhandahåller till exempel e-bibliotekstjänster digitalt.

På fastlandet är spridningen störst när det gäller antalet e-tjänster och utvecklingsgraden av e-tjänsterna i mindre kommuner. Största delen av de medelstora kommunerna tillhandahåller alla 15 e-tjänster som ingick i granskningen. I de största kommunerna erbjuder nästan varje kommun alla de 15 e-tjänster som ingår i granskningen av den digitala kartläggningen. Helsingfors stad når det bästa resultatet i fråga om e-tjänsternas utvecklingsgrad. Helsingfors får högsta betyg i jämförelsen också då det gäller e-tjänsterna i hela digitaliseringskartläggningen.

Tillgängligheten och det digitala stödet utreddes särskilt för fastlandsurvalets del. Av dessa 45 kommuner hade endast sju en tillgänglighetsrapport på sin webbplats. Den vanligaste formen av tjänstespecifikt digitalt stöd var kontaktuppgifterna till den som ger ytterligare information. Dessa uppgifter fanns i nästan alla av de granskade e-tjänsterna. Digitala bruksanvisningar för e-tjänsterna var också vanliga. En minoritet av kommunerna erbjöd chat-rådgivning i anslutning till e-kommunikation på sina webbplatser.

Den digitala kartläggningen av kommunerna är en del av projektet för främjande av digitaliseringen, som inleddes i februari, och som ingår i regeringsprogrammet. Målet med programmet för främjande av digitalisering är att de offentliga tjänsterna ska vara tillgängliga digitalt för medborgare och företag före 2023. Syftet med den digitala kartläggningen av kommunerna är att för sin del skapa en lägesbild av digitaliseringen i Finland.