Myndigheter informerar på arabiska, somali och ryska, men det är inte alltid lätt att hitta informationen.

Det räcker inte att information om coronavirusutbrottet produceras på andra språk än finska och svenska. Man måste också se till att informationen sprids.

Det här framgår av ett pågående forskningsprojekt vid Tammerfors universitet, som fram till slutet av april kartlägger hur språkminoriteter i Finland informeras om coronavirusepidemin.

Minoriteterna i detta fall är de som talar ryska, somali eller arabiska. Målgruppen är främst personer som fyllt 50.

Al-Taes videor viktiga

Forskningsprojektet pågår alltså ännu men på grund av att situationen ändras snabbt informeras myndigheterna om resultaten under arbetets gång. Så långt har man konstaterat bland annat följande:

  • De som har arabiska som modersmål får information om epidemin från arabisktalande nyhetsbyråer och tv-kanaler, vid sidan av Yle, som också informerar på arabiska. Sociala medier och riksdagsledamoten Hussein Al-Taes (SDP) videor är också viktiga, liksom de tillfrågades arbets- och studieplatser. Finländska myndigheter är ingen avgörande informationskälla.
  • De som talar somali följer finskspråkiga nyhetssändningar och får översättningshjälp av barn och släktingar. Yles nyhetssändningar på somali, och THL:s information, nämndes som informationskällor, liksom YouTube och Facebook. Klart är, att många som har somali som modersmål måste förlita sig på släkt och vänner för att få information.
  • Rysktalande personer i Finland har mångsidigare informationskällor än de ovannämnda språkgrupperna, och viktigast bland dem är Yle och Yle Novosti. Också Helsingin Sanomat nämndes bland de tillfrågade, liksom städernas egna webbsidor. Bland rysktalande är sociala medier och bekantskapskretsen viktiga för att få information om coronavirusutbrottet.

Sökmaskiner hittar inte rätt

Forskarna vid Tammerfors universitet drar så långt följande slutsatser: trots att det finns information på olika språk så når den inte alla. Det här verkar gälla främst personer med arabiska som modersmål.

För personer med arabiska och somali som modersmål är tv-sändningar och sociala medier viktiga. För rysktalande är webbsidor centrala. De förstnämnda är i större utsträckning beroende av den närmaste omgivningen och de egna barnen för att få information och för att få den översatt.

Sökmaskiner på nätet ger inte tillgång till myndighetsinformation, om sökorden är på somali, arabiska eller ryska. Det här gäller främst det arabiska språket. Myndigheterna har mycket information på arabiska, men det är svårt att hitta den genom att söka på nätet, slår forskarna fast. I många fall finns informationen dessutom bakom många klick.

Att myndighetsinformationen främst finns som text – inte till exempel som videor – skapar problem, då det finns personer inom språkgrupperna som har svaga läs- och skrivkunskaper.