Allt färre finskspråkiga i Jakobstad - unga söker lyckan på annan ort

Veteranpolitikern Jarmo Ittonen har suttit i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i Jakobstad sedan 1996. Fullmäktigekollegan Kim Yli-Pelkola har suttit i stadens finska skolsektion i 19 år. Foto: Joakim Snickars.

Den finskspråkiga populationen i Jakobstad har minskat med 100-200 personer per år under de senaste tio åren.

Håller den här negativa demografiska trenden i sig kommer antalet finsktalande i staden snart att vara färre än 6 000. Enligt Statistikcentralens uppgifter från augusti 2024 har drygt 31 procent av Jakobstadsborna finska som modersmål.

Också den svensktalande majoritetsbefolkningen, som utgör cirka 54 procent av populationen, har krympt en aning på sistone.

Däremot har andelen talare av andra språk ökat märkbart – till närmare 15 procent – efter att staden har tagit mot kvotflyktningar, ukrainare och andra invandrargrupper.

Brist på utbildningsalternativ

Den finskspråkiga veteranpolitikern Jarmo Ittonen (VF) är oroad över att den egna språkgruppen går bakåt i hans hemstad.

– Som mest har det funnits cirka 44 procent finskspråkiga i Jakobstad. Det var i slutet av 1900-talet när den lokala storindustrin och näringslivet hade klart starkare medvind, säger Jarmo Ittonen.

Jarmo Ittonen, 75, är i dag den äldste fullmäktigeledamoten i Jakobstad. Han har suttit oavbrutet i stadsfullmäktige sedan 1996. Efter kommunalvalet 2021 blev han först ersättare i fullmäktige. Han fick senare en ordinarie plats efter att den invalda partikollegan Lisen Sundqvist hade flyttat bort från orten.

Efter närmare tre decennier i hetluften besitter Ittonen fortfarande en stark vilja att försöka påverka närsamhället.

– Mitt kommunala engagemang började 1982 då jag blev ersättare i idrottsnämnden. Rätt snart blev jag ordinarie medlem, säger Ittonen som framför allt har engagerat sig för olika finskspråkiga utbildningar under sin långa karriär inom kommunalpolitiken.

Ittonen har varit med om att bygga upp finskspråkiga utbildningar på andra stadiet och den regionala finskspråkiga yrkeshögskolan Centrias verksamhet i Jakobstad.

Ittonen berättar att ansökningsprocessen till en splitterny ingenjörsutbildning i produktionsekonomi vid Centria i Jakobstad körs igång nästa år. Utbildningsspråket är på neutralt vis engelska.

Samtidigt lämnar många finskspråkiga Jakobstadsungdomar hemstaden för att studera på andra orter. Och många återvänder inte.

– Det finns för få utbildningsalternativ för finskspråkiga i den här staden. En annan stötesten är bristen på lämpliga lokala arbetsplatser för de som har avlagt sina examina, säger Ittonen.

De facto görs det försök att locka tillbaka utflyttade ungdomar från båda språkgrupperna till Jakobstadsregionen.

– Varje år anordnas evenemanget ”Kom hit” där olika företag och kommuner informerar om både arbetstillfällen och bostadsmöjligheter i trakten.

Ittonen är aktiv inom det lokala fastighetsbolaget Ebba som i samarbete med yrkesinstitutet Optima har uppfört ett antal parhus i stadsdelen Västersundsby.

– Personer och familjer som flyttar till Jakobstad för att arbeta har inledningsvis möjlighet att bo i dessa hyreslägenheter i två år. Under denna period har de berörda, ifall de trivs på orten, tid att tänka på sina framtida boendealternativ.

Skolor ständigt i gungning

Den finskspråkiga skolverksamheten har av tradition varit ett laddat och omtvistat ämne i Jakobstadspolitiken.

– De finskspråkiga skolorna är ständigt i gungning. Lågstadieskolorna Itälän koulu och Länsinummen koulu kommer att fusioneras småningom. Beslutet är fattat, men den exakta tidpunkten är oklar. Det är verkligen synd att den finska skolverksamheten i östra Jakobstad försvinner.

– Vid Itälän koulu börjar elever med finska som modersmål vara i minoritet. Antalet barn med invandrarbakgrund är högt, betonar Ittonen.

Inom äldrevården är bristen på lediga platser vid lokala servicehem ett problem för båda språkgrupperna.

Jarmo Ittonens familj är tvåspråkig. Hans svenskspråkiga fru är från Kronoby och parets barn talar båda språken.

– Det är ett problem att många lokala ungdomar är dåliga på det andra inhemska språket. Tillräckliga språkkunskaper är en viktig sak, understryker han.

– Själv talar jag i regel finska på fullmäktigemöten och andra tillställningar. Om jag vill betona någonting på starkare och tydligare vis kompletterar jag med lite svenska, säger Ittonen.

Ittonen har för övrigt varit initiativtagare till en fullmäktigemotion om införandet av undervisning i svenska från årskurs ett i finska lågstadieskolor i Jakobstad. 42 av 43 ledamöter undertecknade motionen.

Mera positiva kommentarer önskas

Både Jarmo Ittonen och politikerkollegan Kim Yli-Pelkola (SFP) poängterar att det finskspråkiga Jakobstad ofta sänder ut onödigt negativa signaler till övriga delar av landet.

– Finsktalande ortsbor borde uttala sig mera positivt om sin hemstad. Nu tror många invånare i finsktalande delar av Finland att det inte går att klara sig på finska i Jakobstad, säger Kim Yli-Pelkola.

– Faktum är att det har kommit mycket negativ feedback på sociala medier. Finskspråkiga invånare har bland annat klagat över bristfällig språkservice inom stadens hälsovård och jourverksamheten.

Yli-Pelkola, som har finska som modersmål och tillhör en tvåspråkig familj, har suttit i stadsfullmäktige för SFP sedan 2017. Innan dess representerade han Centern 2008-2012. Han har därtill varit medlem i stadens finska skolsektion sedan 2005.

– Att Itälän koulu kommer att uppgå i Länsinummen koulu beror på att det finskspråkiga elevunderlaget har blivit allt sämre med tiden. I år har det fötts endast 21 finskspråkiga barn i staden.

– Jämförelsevis tar stadens språkbadsskola mot 25 nya barn årligen. Den skolan är för övrigt en mycket positiv sak för hela Jakobstad.

Att värva tillbaka finskspråkiga Jakobstadsbor i exil är ingen lätt uppgift. Ofta krävs det att det finns kärlek med i bilden, att någon partner har direkt koppling till staden, menar Yli-Pelkola.

På motsatt vis händer det också att hela finskspråkiga familjer från Jakobstad söker lyckan någon annanstans.

– Jag känner till några fall där finskspråkiga föräldrar har valt att flytta till de orter som deras barn har etablerat sig på efter studier. Till exempel till Seinäjoki, Tammerfors eller Helsingfors, säger han.

Ämnen