Trots en bra ekonomi höjde Larsmo skattesatsen – servicenivån ska bibehållas

Larsmo har klarat sig bättre genom coronakrisen än de flesta kommuner. Sysselsättningsläget är bra, företagens orderstockar är fulla och Larsmo hör till toppskiktet när man jämför årets skatteintäkter med fjolårets.

Kommundirektör Gun Kapténs säger att hon känner viss oro för att 2021 kan bli tyngre för företagen, men noterar samtidigt att arbetslöshetsgraden, som ligger kring fyra procent, är en siffra som de flesta kommuner bara kan drömma om, också utan en pandemi.

– Innan utbrottet var vi nere i två procent, så ökningen är inte dramatisk. Det beror på att vi har främst tillverkande företag i regionen, och det är servicebranschen som har lidit mer.

Trots det goda läget gick fullmäktige in för att höja skattesatsen i Larsmo, från 19,5 till 20 procent.

Kapténs säger att det var resultatet av en gemensam bedömning, som färgades av oro och osäkerhet. I november i fjol fanns inga vacciner och 2020 års bokslut befarades bli sämre än vad det idag ser ut att bli, tack vare statliga stödåtgärder.

Dessutom hade Larsmos social- och hälsovårdskostnader ökat två år i rad. I en liten kommun påverkar varje sjukdomsfall ekonomin. Räkningen som kommunen får varierar från ett par hundra tusen euro till en halv miljon, säger Kapténs.

Larsmo växer behärskat

Trots skattehöjningen budgeterar Larsmo med ett underskott på 130 000 euro i år. Men det är ingen katastrof, säger Kapténs. Kommunen har ett ackumulerat överskott på nästan 15 miljoner euro.

Ekonomin är stabil, och Kapténs vill inte älta beslutet om skattehöjningen i ljuset av vad man nu vet om fjolårets bokslut och om vaccinet.

– Ekonomin måste vara i balans och Larsmoborna uppskattar bra service och vill behålla den nuvarande nivån. Hade vi inte höjt skattesatsen hade vi tvingats gå åt servicenivån.

Det är också vettigt att satsa på tjänster och service i förebyggande syfte innan det är för sent, säger Kapténs och syftar på skidspår, lekplatser, vandringsleder, stöd till skolor och föreningar som uppmuntrar till aktiviteter.

Vad gäller strukturella förändringar, som många kommuner ser sig tvungna att genomföra, är Larsmo i den lyckliga situationen att vara en växande kommun. Ifjol blev Larsmoborna 120 personer fler, och den trenden har hållit i sig länge.

– Eftersom vi växer på ett behärskat sätt kan vi omstrukturera och effektivera medan vi växer. Vi förändrar utan att dra in.

Trycket ligger snarare på att bygga ut, vilket man redan gjort i form av nya förskolelokaler, och på sikt kommer att göra i form av ett nytt daghem. Också skolhus och serviceboenden ses över. Dessutom ska idrottsparken få en skatepark och pumptrack-bana och en frisbeegolfbana med 18 korgar ska byggas.

Gun Kapténs är inte oroad för Larsmos del, men säger att kommunens framgång också beror på hur det går för landet i övrigt och kanske främst för Jakobstadsregionen.

– Jakobstadsregionen är en gemensam arbetsmarknad. Över hälften av Larsmoborna pendlar till jobbet, ut från Larsmo. Företagen här är hela regionens företag.