Pargas stadsdirektör efterlyser större ekonomisk medvetenhet

Pandemin orsakade kostnader och ett inkomstbortfall för Pargas på sammanlagt 4,4 miljoner euro. De statliga stödåtgärderna – på 4,6 miljoner euro – gör ändå att staden vänder ett prognostiserat underskott för 2020 till ett litet överskott.

Stadsdirektör Patrik Nygrén beskriver nettoeffekten av åtgärderna som ”plus minus noll”.

– Det finns ett tryck på oss att balansera det budgeterade underskottet för i år, för boksluten för 2018 och 2019 var dåliga.

Årets budget har ett underskott på 900 000 euro och stadens låneupptagning kommer att öka några år framöver på grund av att man investerar 20 miljoner euro i ett nytt skolcenter.

Stadsstyrelsens ordförande Mikael Holmberg (SFP), som lämnar kommunalpolitiken efter vårens val, säger att Pargas börjar närma sig kriterierna för kriskommun. Samtidigt tror han att Pargas kommer att lyckas balansera sin ekonomi inom några år, och förklarar den rådande situationen med pandemin och fjolårets strul med Skatteförvaltningens nya inkomstregister.

Finns det ett politiskt ansvar här? Borde ni ha agerat tidigare?

– Vi har ett godkänt åtgärdsprogram som på sikt leder till strukturella förändringar och inbesparingar. Löner utgör den största delen av utgifterna, men det går inte att skära ner si-och-så många miljoner och tro att servicenivån bibehålls.

Nygrén efterlyser politiskt ansvar

Men balanseringsprogrammet som Holmberg nämner har inte det politiska stöd som stadsdirektör Nygrén önskar.

Programmet gjordes utgående från tidigare åtgärder, och med inspiration från andra kommuner. Nygrén säger att det är ett bra program.

– Men det applåderades inte i fullmäktige i somras. Istället var man tveksam och fundersam, inte på grund av några enskilda frågor utan för att helheten upplevdes som svår. Fullmäktige tog beslutet att det var ett förslag till ett åtgärdsprogram. Stadsstyrelsen har tolkat det som att vi har mandat att förverkliga programmet.

Att fullmäktige hade svårt att omfatta åtgärdsprogrammet, och att nettokostnader tillkom när fullmäktige behandlade årets budget, är enligt Nygrén del av en trend.

En ekonomisk medvetenhet behövs i såväl goda som dåliga tider, säger han, och stadens tjänstemän har försökt jobba pedagogiskt med förtroendevalda för att öka förståelsen för ekonomiska frågor.

– När budgetprocessen inleds ställer vi upp en ram, säger vad vi har råd med, och sedan kommer nämnderna med sina förslag. Jag har femton års erfarenhet av det här. Under de senaste fyra åren har det uppstått svåra lägen då nämnderna överskridit ramarna redan i budgetprocessen. På så sätt har de inte tagit sitt politiska ansvar.

Nygréns bedömning är att det med åren blivit svårare för politiker att hålla sig till de ekonomiska realiteterna. De ansvarstagande generalisterna har blivit färre, och den individualistiska ensakpolitiken tar mera plats.

– Jag säger inte att situationen är katastrofal men utvecklingen går åt det här hållet. När vi får ett nytt gäng förtroendevalda, med höga förväntningar och mycket energi, måste vi vinnlägga oss om att få förståelse för ekonomin.

Vårdkedjor, skolnät och barnskydd

Det som främst måste åtgärdas är vårdkedjorna. Vårdnivån måste anpassas till behovet.

Ansvariga läkare i Pargas konstaterar att det i dagsläget finns äldre personer på anstalt- eller effektiverade serviceboenden som egentligen klarar sig i lättare serviceboenden eller hemma med intensivare stöd, säger Nygren.

– Resurser ska flyttas från den tunga vården till den lättare, och stärka boendet och rehabiliteringen hemma. Hemsjukhus och intensifierad hemvård ska utvecklas.

Därtill ska skolnätet – som nu utreds – anpassas till det minskande elevantalet. Eftersom Pargas är en skärgårdskommun, med vatten mellan de gamla kommundelarna, är skolnedläggningar knappast aktuella. Justeringar är att vänta, också för småbarnspedagogiken som koncentreras till färre enheter.

Pargas dras också med problemet att antalet barn som måste omhändertas har ökat kraftigt de senaste åren, vilket ökar utgifterna. Orsakerna är svåråtkomliga för politikerna, eftersom de har att göra med samhället i stort, säger Mikael Holmberg.

– Det är inte lätt att veta varför många familjer inte klarar vardagen. Det är lätt att skylla på drog- och alkoholmissbruk, men många så kallade vanliga familjer har också problem. Jag ser det som en allvarlig sak i vårt fina samhälle.

Holmberg tror inte på skattesänkningar

Det här är alltså utmaningen i ett nötskal: ekonomin måste balanseras, samtidigt som utgifterna ökar och servicenivån ska bibehållas. Holmberg säger att den svårlösta ekvationen fördröjt de politiska besluten.

– Ofta hör man förtroendevalda säga, att trots ökade kostnader inom alla sektorer ska servicenivån förbli den samma utan att man höjer skatterna. Men alla vet att det inte går, för kommunerna får allt fler lagstadgade uppgifter och statsbidragen täcker inte allt. Vi går mot en ekonomiskt ohållbar situation. Antingen ska skatterna upp, avgifterna höjas eller servicenivån sänkas.

Av de alternativen valde fullmäktige att höja skattesatsen i Pargas. Holmberg befarar att skatten kommer att höjas igen. Även om staten skjuter till medel, och kommunen tar avgifter för servicen så är den subventionerade delen av de egentliga kostnaderna stor.

– Skattesänkningar tror jag inte en sekund på.

Framtiden för Pargas, hur ser den ut?

– För i år kan man inte lova annat än åtstramningar. Andra löften är det inte läge att ge. Det ackumulerade överskottet äts snabbt upp om vi gör flera minusresultat i rad och då är vi en kriskommun. Men man ska inte få panik, utan sätta saker och ting i skick, säger Holmberg.

– Det finns osäkerhetsfaktorer som påverkar ekonomin nationellt, regionalt och i Pargas. När samhället öppnar upp kommer det finnas vinnare och förlora. Pandemin har stärkt inflyttningen till Pargas, och de goda förbindelserna till Åboregionen, vår unika skärgård och satsningen på utbildningssektorn gör att vi klarar oss framöver, säger Nygrén.