Kryssningsfartyg står stilla: Rekordhög arbetslöshet på sjöfarts- och turist-Åland
Pandemin har slagit hårt mot Åland där sjöfart och turism är viktiga branscher. Statistiken talar sitt tydliga språk. Antalet besökare störtdök i fjol och arbetslösheten är rekordhög. Än så länge kämpar turistföretagen på, men lugnet är skenbart. Om resandet inte kommer i gång i sommar kan fler konkurser väntas. Passagerarfartygen brukar komma och gå i en strid ström i Mariehamns hamn, i fjol var det betydligt lugnare. 2019 registrerades just över 5 000 fartygsanlöp i Mariehamns hamn. Antalet halverades i fjol.
Två av fartygen, som under decennier kryssat mellan Mariehamn och Stockholm, har lagts upp och övrig reguljär trafik har reducerats. Inte ett enda internationellt kryssningsfartyg angjorde ifjol som en följd av pandemin.
Sjöfolk är permitterade och turist-företag på landbacken går på sparlåga – om ens det. Ålänningarna har förvisso varit bra på att semestra på hemmaplan. De stod för 1 900 hotellnätter i fjol, dubbelt så många som tidigare år, men nedgången i antalet landade ändå på 56 procent.
Dystert genomsnitt
– Vi har förhållandevis många företag som är inriktade på service av olika slag och alla har drabbats mer eller mindre – från största rederi till en enskild taxiägare eller cykeluthyrare. Logi- och transportbranschen har drabbats värst, men det finns också företag som gjorde sina bästa bokslut 2020. Bland dem företag med varor och tjänster till alla hemmafixare och renoverare, säger Jan-Erik Rask, vd för Ålands Näringsliv.
Totalt ser det dock illa ut trots vissa ljusglimtar. Enligt preliminära siffror minskade omsättningen i det privata näringslivet i genomsnitt med 29 procent för perioden april-oktober ifjol jämfört med motsvarande tid 2019.
Ingen pandemi-konkurs
Hittills har dock Åland sett få konkurser – tio i fjol – och ingen av dem beror enligt Jan-Erik Rask på pandemin. Att de serviceinriktade företagen överlevt hittills beror dels på de olika stödformer som de fått del av, dels på en ändring i lagstiftningen som gör det svårare att försätta företag i konkurs.
Landskapsregeringen tog i en tilläggsbudget upp tio miljoner euro att dela ut som ett likviditetsstöd till företag, som före pandemin ansågs ha förutsättningar att bedriva en lönsam verksamhet. Hittills har drygt 6,2 miljoner delats ut ur denna bidragspott. Landskapsregeringen har även erbjudit andra stödformer som lånegarantier.
Åländska företag har under pandemin även kunnat få stödpengar från staten eftersom inresandet till Åland drabbades hårt på grund av de undantagstillstånd, som genomfördes i hela landet.
Vaccin ger hopp
– Åländska företagare är driftiga och än är de inte nedslagna. Vår roll är att agera bollplank och försöka hjälpa dem att hitta nya idéer och infallsvinklar. Samtidigt är intresset stort för att starta eget och vi kör igång en ny företagarskola i vår, säger Jan-Erik Rask.
Tomas Lundberg, chef för arbetsförmedlingen på Åland, säger att antalet, som är arbetslösa ”på riktigt” ökat enormt. Dessutom finns många som fortfarande är permitterade. Han ser ett enda ljus i tunneln:
– Vaccineringen. Om resandet kan komma igång igen kanske man inte direkt vill åka till Thailand utan håller sig i närregionerna. Då ligger Åland bra till.
Välfärden prövas?
Organisationen Ålands Näringsliv har som remissinstans talat för att Åland borde ha färre kommuner än dagens 15 plus staden Mariehamn.
– Följderna av pandemin ger förhoppningsvis ny fart åt samgåendet. Om näringslivet som samhällets motor går knackigt betyder det mindre pengar i kommunernas kassor och därmed kan vår välfärd sättas på prov. Det är ett illavarslande tecken att kommuner tvingas låna till driften, säger Jan-Erik Rask.
Dystra siffror för Ålands del. Arbetslösheten är rekordhög och antalet inresande har sjunkit enormt. En stor del av de två miljoner som brukar komma årligen är resenärer på kryssningsfartygen och de går inte iland på Åland.
Peter Carlsson, finanschef vid Mariehamns stad, säger att stadens skatteintäkter för fjolåret ser ut att minska med cirka 3,6 miljoner euro. Men bokslutet för 2020 slutar ändå på ett plus, bland annat tack vare ett stöd från landskapsregeringen och försäljningen av två större tomter med havsutsikt som gav staden 1,7 miljoner euro.
Landskapsregeringen tog i en tilläggsbudget upp totalt 5,2 miljoner att fördela till kommunerna, dels som en kompensation för bortfall av skatteintäkter, dels som en temporär höjning av landskapsandelarna för socialvården eftersom utbetalningen av utkomststöd väntas öka. Mariehamns andel av denna pott blev 2,1 miljoner euro.
Skjuts på framtiden
– Höjda avgifter, exempelvis för barndagvård, har varit uppe för diskussion i våra politiska organ, men det blev ingen höjning för 2021. Men problemen skjuts framför oss – för i år har vi budgeterat med ett rekordstort underskott eller 5 miljoner euro, säger Peter Carlsson.
Linnéa Johansson, näringschef vid Ålands landskapsregeringen, säger också att Åland tack vare alla stödåtgärder lyckats skjuta en del av de negativa konsekvenserna av pandemin framför sig. Men på sikt håller det inte – landskapets kassa är inte outsinlig – och risken är stor för flera konkurser i år om inresandet till Åland inte kommer igång igen.
