En god nyhet: ”Storåborna är stolta över sin skuldfria kommun”

Sedan slutet av oktober har Storå kommun inte längre några lån att amortera. Trots en liten befolkningsminskning, ogynnsam åldersstruktur och andra utmaningar råder det ingen brist på framtidstro i den lilla sydösterbottniska kommunen. Det intygar kommundirektör Juha Herrala och kommunstyrelsens ordförande Pia Jaakkola.
Sedan slutet av oktober har Storå kommun inte längre några lån att amortera. Trots en liten befolkningsminskning, ogynnsam åldersstruktur och andra utmaningar råder det ingen brist på framtidstro i den lilla sydösterbottniska kommunen. Det intygar kommundirektör Juha Herrala och kommunstyrelsens ordförande Pia Jaakkola. (Joakim Snickars)
2.1.2023

Storå har lyckats med någonting som få finländska kommuner mäktar med. Sedan slutet av oktober är den lilla sydösterbottniska kommunen helt skuldfri. Enligt kommundirektör Juha Herrala är framgången ett resultat av en förnuftig och långsiktig ekonomisk politik.  

Den 30 oktober blev en historisk och minnesvärd dag för Storå kommun.

– Den dagen gjorde kommunen en extra amortering till Kuntarahoitus. Därmed är vi helt och hållet skuldfria. Det var ett festligt ögonblick. När kommunstyrelsen sammanträdde firades det med lite champagne. Kommunen fick dessutom hälsningar från finansminister Annika Saarikko, säger kommundirektör Juha Herrala.

– Därmed har vi nått det mål som kommunfullmäktige satte upp när fjolårets budget spikades: att Storå ska vara skuldfritt när sote-reformen träder i kraft 1.1.2023, tillägger Herrala.

Att lyckas med den sällsynta bravaden i dessa exceptionellt utmanande tider känns  extra stimulerande för den lilla kommunen. Enligt Herrala lyckas endast 1-3 finländska kommuner uppnå skuldfrihet årligen.

– Storås skuldfrihet är resultatet av att det har förts en förnuftig och långsiktig ekonomisk politik i kommunen. Man har kunnat fatta svåra beslut i god tid. Man har skapat nya strukturer genom att vidta anpassande åtgärder under flera fullmäktigeperioder.

– Till exempel koncentrerades skolverksamheten till en enda större centralskola för cirka 15 år sedan. Tidigare har det funnits 4-6 byskolor. Nedläggningarna har förstås varit känsliga frågor ute i byarna.

– Exempel på andra slags balanserande åtgärder är att kommunen inte har rekryterat ersättare till en del tjänsteinnehavare som har gått i pension och att man har slagit samman vissa tjänster.

– Bildningsdirektörs- och rektorstjänsten har blivit en tjänst liksom byggnadsinspektörstjänsten och tjänsten som teknisk direktör. Dessutom leder kommundirektören kommunens välfärdsavdelning, fortsätter Herrala.

Vindkraftparker alstrar mycket fastighetsskatt till kommunen

Ekonomin är ovanligt stabil i Storå för tillfället. I sin reserv har kommunen ett ackumulerat överskott på tre miljoner euro. Bokslutet för fjolåret visar därtill ett plusresultat på 300 000 euro.

– Under verksamhetsåret 2023 tar vår kommun inga lån. I budgeten för 2023 ingår ett överskott på 80 000 euro i kalkylerna.

Ett betydande kommunalt projekt som är aktuellt i Storå är en omfattande kartläggning av servicebehov vid kommunens fastigheter och byggnader.

En förnuftig ekonomisk politik under lång tid har bäddat för det nuvarande goda finansiella läget i Storå, säger Juha Herrala som har lett kommunen sedan 2018. (Foto: Joakim Snickars)

Kommer kommuninvånarna att märka av den nuvarande skuldfriheten på något vis?

– På det senaste fullmäktigemötet beslöt man fördubbla det anslagna bidraget för skötsel av privata vägar.

– Överlag är Storåborna helt klart nöjda och stolta över att skulderna har kunnat slopas. Det är något som stärker kommunens image och varumärke, säger Herrala.

Juha Herrala räknar med att Storå kommun skuldsätter sig igen framöver. Han poängterar att belåning är ett rimligt alternativ ifall det handlar om viktiga investeringar inom skol- , daghems-, bildnings- eller fritidssektorn, satsningar som är kommuninvånarna till gagn.

– En stor och angelägen fråga att fundera över är det kommande statsandelssystemet.

Hur mycket kommer staten att skära ner det finansiella flödet till kommunerna efter att välfärdsområdena har kommit igång, frågar sig Herrala i samma veva. 

Parallellt med en motsvarande utveckling i flera grannkommuner har vindkraftsbyggen varit på stark frammarsch i Storå. Flera områden sträcker sig i praktiken över kommungränser- vilket innebär att delar av parkerna återfinns i Kristinestad eller Bötom.

Rimligt att skuldsätta sig igen om det handlar om viktiga investeringar, säger kommundirektör Juha Herrala

Herrala ser positivt på etableringarna som redan idag genererar hälften av kommunens fastighetsskatt- och som kan komma att bidra med ännu mera skattemedel i framtiden. Storå har deklarerat att man siktar på att vara en koldioxidneutral kommun redan 2025.

– Hittills har 24 vindkraftverk rests i Storå. Totalt är sju är vindparksområden på  gång. Dessa projekt befinner sig antingen i planerings- eller bygglovsskeden. Det maximala antalet vindmöllor skulle vara 180, vilket jag inte tror är realistiskt. Jag är nöjd om 100 byggen kan verkställas, säger Herrala.      

”Skulle vara viktigt att få ungdomarna att stanna kvar”

Med färre än 1900 invånare är Storå en av de minsta kommunerna i Södra Österbotten. Kommunen har tampats kontinuerligt med en moderat befolkningsminskning.

– Det skulle framför allt gälla att få ungdomarna att stanna kvar. Den lokala sysselsättningen är god. Här finns bland annat olika jordbruksföretag, ett större sågverk och många privata företag. På sistone har kommunen även tagit emot arbetskraftsinvandrare från Ukraina, säger Pia Jaakkola, ordförande för kommunstyrelsen i Storå.

– Befolkningsstrukturen med ett stort antal pensionärer är förstås en utmaning. Men befolkningen i grannkommunen Bötom är ännu äldre, säger Jaakkola som själv driver ett hemserviceföretag med verksamhet i Storå, Bötom och Kristinestad.

Pia Jaakkola har varit aktiv i kommunalpolitiken sedan 2011. Hon beskriver den allmänna andan i hemkommunens politiska styre som enhetlig och konstruktiv.

– Några fusionsdiskussioner förekommer inte just nu. I kommunens strategi heter det att Storå ska vara en självständig kommun. I början av 2000-talet var bildandet av större kommuner påtänkt i regionen. Men det lokala motståndet var mycket starkt.

Storå kyrka, byggd 1833, hör till de främsta attraktionerna i Storå som är en av de minsta kommunerna i Södra Österbotten. (Foto: Joakim Snickars)

Den tidigare omdebatterade visionen om att Storå skulle ingå i en storkommun med både finska grannkommuner och de tvåspråkiga kustkommunerna Kristinestad, Kaskö och Närpes ger hon inte mycket för. Framför allt skulle språkmuren innebära ett betydande praktiskt problem i så fall, framhåller hon.

– Kommunen har tidigare haft hälsovårdssamarbete med Kristinestad. För närvarande samarbetar vi med Kristinestad i projektet ”Vesivisio”(Vattenvision) där man kartlägger möjligheter att utveckla olika rekreationsområden längs Lappfjärds å, säger Jaakkola.

Fakta

Storå (Isojoki) 1868 invånare

Är enspråkigt finskt och tillhör landskapet Södra Österbotten.

Inkomstskatteprocent 2023: 9,86.

Fastighetskatteprocent 2023: 0,93 (allmän fastighetsskatt)

Politisk fördelning i kommunfullmäktige sedan 2021: Centern 11, Saml 5, Sannf 4, SDP 1

Till de viktigaste lokala sevärdheterna hör Lauhanvori nationalpark och Storå kyrka. Orten lockar också med fisketurism längs Lappfjärds å.

Storå hamnade i det nationella blickfånget 1953 på grund av det fortsättningsvis ouppklarade Kyllikki Saari-mordet. Ett lokalt besöksmål är Kyllikki Saaris kärrgrav i ett skogsområde nära vägen mot Kauhajoki.

Källa: Storå kommun/turisti-info.fi

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här