Camilla Nordberg: Vem bygger demokratins framtid?
Människor som upplever att de inte värdesätts känner mindre samhällelig tillhörighet, vilket påverkar deltagandet. Arkivbild: Matti Kilponen, Museiverket
I en tid då demokratins tillstånd globalt präglas av stor instabilitet, blir det allt viktigare att uppmärksamma människors möjligheter och vilja till politiskt deltagande.
Norden står inför egna utmaningar. Trots höga placeringar på demokratiindex finns det växande strukturella problem kopplade till social polarisering och utanförskap, som kräver långsiktiga lösningar för att säkerställa demokratisk likabehandling, delaktighet och pluralism. Människor som inte upplever sig representerade politiskt, och vars kulturella, politiska eller sociala identiteter inte värdesätts, känner ofta mindre samhällelig tillhörighet vilket påverkar deltagandemönster.
Men vi vet fortfarande ganska litet om de villkor som formar olika samhällsgruppers deltagande i demokratiska processer.
Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi finansierar under den nuvarande programperioden fem stora forskningskonsortium som skall undersöka demokratins framtid i Finland (DEMOC). Inom projektet OBaMa ”Att undanröja hinder för demokratiskt deltagande med marginaliserade och minoritiserade grupper”, intresserar vi oss särskilt för ojämlikheter i demokratiskt deltagande. Vi kommer att studera barriärer, men också söka lösningar för att stärka förutsättningarna för deltagande tillsammans med dem som berörs. OBaMa kommer att bedriva forskning tillsammans med personer med funktionsnedsättningar, rasifierade minoriteter, sexuella- och könsminoriteter, socioekonomiskt utsatta och personer med missbruksproblem. Samma individ tillhör förstås ofta flera olika samhällsgrupper. Därför är ett intersektionellt perspektiv viktigt för oss, för att förstå den sammanlänkade logiken när det gäller system av makt(löshet).
Finansieringen ställer också starka krav på samhälleligt genomslag och växelverkan med kunskapsanvändare, vilket vi tycker är viktigt. Forskningsdesignen tar därför direkt avstamp i samskapande metoder och samforskning tillsammans med representanter för de olika samhällsgrupperna, med offentliga aktörer och organisationer inom civilsamhället. OBaMa samlar akademisk expertis inom juridik, samhällsvetenskap, historia och pedagogik från Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Åbo universitet, Åbo Akademi och Diakonissanstalten och leds av forskningsdirektör Meri Kulmala.
Med detta som fond kommer OBaMa att systematiskt undersöka mikroprocesserna av (icke-) deltagande för att förstå både individuella processer och den kontext som bidrar till dessa processer. Vi ser fram emot spännande samarbeten och möjligheter att samskapa innovativ forskningsbaserad kunskap och stärka demokratins fundament.
Artikeln är skriven tillsammans med Leonardo Custodio, OBaMa forskningskoordinator, docent i kultursociologi vid Åbo Akademi
Relaterade artiklar
