Ida Sulin: Valbarhet, än en gång

30.11.2022
Torgbloggen Ida Sulin

Valbarhet och jäv hör till grundstenarna för en demokratisk förvaltning. Jävsreglerna ser till att personer i enskilda ärenden inte representerar fel eller motstridiga intressen.

Valbarhetsreglerna ser till att personer i sina roller inte representera fel eller motstridiga intressen. Till valbarhetsreglerna hör dessutom hänsyn som till exempel säger att enbart fullt ut myndiga personer kan ta på sig uppdrag i den offentliga förvaltningen, och att man i lokal- och regionförvaltningen skall vara bosatt på de områden man representerar.

Valbarheten till framför allt styrelseuppdrag i våra välfärdsområden har gett upphov till diskussion och olika tolkningar. I områdesvalet var det många aktiva yrkesutövare inom sote-sektorn som ställde upp och fick stort stöd. Många har därför självfallet tänkt sig sitta i styrelsen och vara med om det operativa arbetet. Där fullmäktige har en tung strategisk roll är det styrelsen som kommer att sitta vid årorna när välfärdsområdets första verksamhetstid skapas och tar form. I styrelsen fattas många av de operativa beslut som kan vara avgörande för hur verksamheten lyckas.

Finansministeriet påminner välfärdsområdenas förvaltningar om att granska valbarheten av styrelseledamöterna vid nyår, då personal övergår från kommuner, städer och samkommuner till välfärdsområdet.

På samma gång har tolkningen såväl från ministerium som från oss på Kommunförbundet varit klar: personer med anställning under styrelsen är inte valbara till styrelsen. Tanken bakom denna valbarhetsregel är rätt enkel, en person kan inte på samma gång representera arbetsgivare och arbetstagare. Alla ser inte på reglerna på samma sätt, exempelvis Läkarförbundet har aviserat en egen, mer liberal tolkning av reglerna och kommunicerat denna till sina medlemmar.  

Senast 23.11.2023 såg sig Finansministeriet nödgat att i ett brev till välfärdsområdenas förvaltningar påminna om att granska valbarheten av styrelseledamöterna vid nyår, då personal övergår från kommuner, städer och samkommuner till välfärdsområdet. Just nyår är ju en brännpunkt vad kommer till valbarheten, i och med att de personer som hittills arbetat som läkare, sköterskor eller annat i sjukvårdsdistrikten nu får en ny arbetsgivare, välfärdsområdet. Fram till övergången är det bara de hittills anställda direktörerna som granskats ur valbarhetssynvinkel. I och med arbetsgivarbytet måste valbarheten för alla styrelse- och nämndledamöter som också är anställda vid välfärdsområdet granskas igen.

Inom den kommunala sektorn har valbarhetsrestriktionerna kring styrelsens personal inte vållat större polemik. Detta kanske främst eftersom kommunerna organiserat sin verksamhet så att flertalet av personalen inte är underställda styrelsen. Oftast har valbarhetsproblemen gällt valbarheten till nämnder, då personal underställd en nämnd inte kan sitta i den samma. När lagstiftningen om välfärdsområden gjordes var nog utgången att välfärdsområdet organiseras på samma sätt, men detta visade sig vara ett förhastat antagande. Organisationen skiljer sig mycket mellan olika områden, och i vissa områden är all personal direkt underställd styrelsen, vilket begränsar personalens valbarhet brett.

Minister Sirpa Paatero tweetade tidigare i oktober att en granskning av hur fungerande valbarhetsreglerna är skall företas under våren 2023. En granskning är alltså utlovad, men vägen till förändring kan vara lång.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här