Gustaf Westerholm: Våga satsa ungt innan det är för sent
Välfärdsområdena är stora organisationer som behöver mycket specialkunnande. Men konkurrensen om kunnandet är stenhård och i något skede tar specialisterna slut. Därför måste man nu vara proaktiva inom hela den offentliga sektorn och börja locka till sig även de unga.
Jag minns det som igår, samtalet från sportchefen på Vasabladet. Beskedet om att jag som 23-åring hade fått min första visstidsanställning som journalist gjorde mig stolt.
Jag stannade vid Vasabladet tills studierna var avklarade och med lite längre tålamod skulle kanske en tillsvidareanställning dykt upp. Men jag hoppade på möjligheten att bli webbkommunikatör vid Korsholms kommun istället, då 26 år gammal.
Under min arbetskarriär har jag då och då fått höra att jag är ung. Mest närvarande var det under min tid inom det kommunala. Det har inte berört mig nämnvärt och genom en bra inställning och goda resultat så har det snacket försvunnit ganska snabbt.
Vid närmare eftertanke så var det ganska naturligt att det förekom, det var ju ingen i mitt kollegium som var under 30 år. Jag var yngst, alltså var jag ung. Men här uppstod även funderingarna, för jag hade ju haft flera jämnåriga då jag jobbade inom den privata sektorn.
En av orsakerna ligger i att den privata sektorn inte har varit sen med att förstå utmaningarna som vår befolkningsstruktur för med sig. Många företag har redan länge haft så kallade lärlingsprogram där studerande under studietiden får komma på praktik och kortare lärlingsanställningar till företagen. Det rör sig alltså en hel del yngre arbetstagare hos dem.
Man kan säga att företagen redan i det skedet utbildar sina framtida arbetstagare. För sanningen är att ifall du som arbetsgivare kan erbjuda en ung nyutexaminerad ett kontrakt där personen redan känner arbetsplatsen, kollegerna och behärskar arbetssystemen, så har man en grym konkurrensfördel. Med detta i åtanke ligger den offentliga sektorn långt efter.
Om arbetsgivare kan erbjuda en ung nyutexaminerad ett kontrakt där personen redan känner arbetsplatsen, kollegerna och behärskar arbetssystemen, så har man en grym konkurrensfördel. Den offentliga sektorn ligger långt efter.
Nu då staten nyligen skapat en ny förvaltningsnivå genom välfärdsområdena så kommer konkurrensen om personal att öka. Inom de olika stöd- och ledningstjänsterna finns redan nu ett stort behov av personal. Speciellt stort är behovet av personal med specialkunnande inom ICT, kommunikation, förvaltning, HR och ekonomi med mera.
Orsaken till varför just dessa områden står ut är att personalen som skött dessa funktioner inom kommunerna inte kommer flyttas över så att det skulle motsvara välfärdsområdenas behov. I Österbotten har detta redan märkts och rekryteringen är i full gång på många områden. Men till skillnad från vårdpersonalen så konkurrerar även de övriga kommunerna, samkommunerna och hela privata sektorn om samma specialister.
Konkret så finns det i nuläget alltför få praktik- och sommarjobbsplatser inom offentlig förvaltning, HR, ICT, med mera fast behovet är stort. Detta leder till att de unga i stället för att kunna skaffa sig arbetserfarenhet inom den offentliga sektorn väljer att sommarjobba inom andra områden, oftast sådana som inte alls har med deras studier att göra. Man kan säga att där den privata sektorn redan nu skjuter skarpt, så skjuter den offentliga sig själv i foten, ganska konstant.
2021 hade vi i vårt land 25,7 procent 25-44-åringar och endast 16 procent 10-24-åringar. Det säger sig självt att kapplöpningen om dessa personer kommer vara stenhård de kommande 10 åren och ännu hårdare därefter. Därför är det viktigt att den offentliga sektorn ser till att komma till start.
Det kan man göra genom att exempelvis skapa sina egna lärlingsprogram och praktiksystem. Nyckeln ligger i att locka de studerande till sig, sedan kommer intresset av sig självt. Men för att detta ska lyckas så måste det finnas en vilja att satsa på det nu och inte sedan.
Kanske välfärdsområdena kunde fungera som vägvisare som resten av den offentliga sektorn sedan kunde följa? Ansvaret ska ju rimligtvis ligga hos staten så kanske man därifrån kunde finansiera praktik- och sommarjobbsplatser för välfärdsområdena i framtiden? Kanske även för kommunerna?
På Österbottens välfärdsområdes kommunikationsavdelning har vi hur som helst tjuvstartat, här finns redan en sommarjobbare och följande börjar i augusti. Till hösten kommer sedan praktikanterna. Game on.
