Det är en allvarlig utmaning att de demokratiska klyftorna i samhället ökar samtidigt som delar av befolkningen varken deltar i val eller känner sig delaktiga i demokratin. 

I den finländska demokratin har vi alla en grundlagsenlig rätt att delta i utvecklingen av samhället och vår livsmiljö. I en representativ demokrati överför folket sin makt genom kommunalval, riksdagsval eller Europaparlamentsval till sina valda representanter.

Om några veckor är det val igen. Den här gången handlar det om det nya välfärdsområdesvalet den 23 januari.

Den demokratiska processen mellan valen måste förstärkas – men hur?

Vi har sett oroande tecken på att de som röstar i allt högre utsträckning röstar på basis av känslor eller den grupp man identifierar sig med – inte på basis av fakta. Populismen, med sina förenklade svar på komplexa frågor, kombinerad med ett allt snabbare informationsflöde skapar en grogrund för kvasivetenskap, konspirationsteorier och direkta fel, vilket leder till ett ökat misstroende mot politiska institutioner och den demokratiska processen.

Eftersom en stark och levande demokrati drivs framåt av människors engagemang och deltagande, räcker det kanske inte längre med demokratiska val, speciellt inte om valdeltagandet blir allt lägre.

Den demokratiska processen mellan valen måste förstärkas – men hur?

Idag om någonsin, finns det möjligheter till engagemang. Tack vare den tekniska utvecklingen – digitaliseringen – kan vi idag enkelt delta i medborgardialoger, skapa egna medborgarinitiativ, medverka i informationsmöten och svara på frågeformulär och vi kan  delta i fysiska möten, skapa direkta kontakter till politiker och tjänstepersoner eller starta namninsamlingar och demonstrationer.

Jag tror att det är viktigt att delta i den demokratiska processen också mellan valen. Som invånare och medborgare behöver vi känna oss hörda och sedda för att  få en känsla för det allmännas bästa.

Att bli hörd är inte detsamma som att få sin vilja igenom. En ökad transpararens i processen stärker förståelsen för och tilliten till demokratiska beslut. En större demokratisk delaktighet ökar sannolikheten för att nödvändiga  – och svåra – beslut kan accepteras och genomföras i snabbare takt än vad som annars vore möjligt.

Nu är det tid för kommunerna och de kommande välfärdsområdena att besluta sig för vilka metoder de vill använda för att främja invånarnas delaktighet.

Vi röstar givetvis i välfärdsvalet. Men hur får vi våra röster hörda också efter valet?