Robin Lindberg: Digitalisering kan ge bättre betjäning på svenska, om vi så vill
Det kan faktiskt bli bättre service på svenska i framtiden, både i välfärdsområdena och i kommunerna, om vi utnyttjar de möjligheter som digitaliseringen ger och i praktiken arbetar för fungerande lösningar. Mitt tråkiga exempel från den egna vardagen kan visa hur det inte ska fungera, men också hur brister går att justera.
Arbetet med att göra vårdreformen till en verklighet pågår runt om i landet. Nu finns det en unik möjlighet att tänka tvåspråkigt – ja, flerspråkigt – från början. Det är lättare att göra någonting ordentligt genast, än att senare justera det som gick snett. Men det här tänkandet är viktigt även i kommunerna eftersom service via digitala lösningar kommer att tas i bruk allt mer.
Upprörd över betjäning på fel språk
Det gick inte så bra för mig när jag hade ärende till företaget Ajovarma, som sköter uppgifter för Transport- och kommunikationsverket Traficom. Jag bokade tid på nätet, och gjorde bokningen på svenska. Trots det fick jag sedan ingen betjäning på svenska. Mannen öppnade dörren till kontoret vid åttasnåret och vi hälsade på varandra. Det lät ungefär så här (det som den anställda säger är översatt till svenska, men han talade alltså finska genomgående, med ett engelskt undantag):
– Du kan komma till luckan.
– Jag har bokat tid till kvart över åtta, men kan jag komma redan?
– Ursäkta?
– Jag har gjort min bokning på svenska, och vill ha betjäning på svenska.
– Talar du engelska [frågade han på engelska]?
– Nå, nog pratar jag någorlunda finska, men då Ajovarma sköter Traficoms uppgifter borde jag få service på svenska [här gick jag över till finska].
– Jag pratar inte alls svenska. Om jag kunde svenska, skulle jag nog betjäna på svenska.
– Men då jag har bokat tid på svenska, borde ni se till att jag får service på svenska.
– Det är inte mitt problem. Klockan nio anländer en person som talar svenska.
– Nog är det Ajovarmas problem, om företaget inte kan ge service på svenska.
– Kanske. Men du kan säkert ordna det här på finska. Där finns en blankett som du först ska fylla i.
– Varför jobbar du här då, om du inte kan svenska?
– Jag vet inte.
Jag hade bidragit med en ovänlighet och en upprörd stämning, som jag inte gillade. Den sista frågan var dessutom inte vacker. Så jag bad sedan om förlåtelse för mitt beteende. Jag konstaterade att det inte är hans problem (för det är ju hans arbetsgivares ansvar), och att inte alla som jobbar här måste kunna svenska. Men det är en principiell fråga, tillade jag, att när jag bokar på svenska, så borde jag få service på svenska.
Det verkade som att mannen i betjäningsdisken förstod mig och vi fick ett varmt och bra slut på pratstunden. Det visade sig att han hade flyttat till Finland för 26 år sedan. Han berättade att han inte fick lära sig svenska då. Och han upprepade att han nog skulle betjäna på svenska, om han bara kunde. Han pratade så god finska att jag trodde att han hade finska som modersmål! Jag gillar finskan och finskspråkiga och bor i en tvåspråkig familj (finska och svenska), så det inte frågan om det, vill jag tillägga här.
Planera för smidig service på svenska från början
Många svenskspråkiga har varit med om liknande situationer. Lärdomen från det här är att utveckla bokningssystemet så att det vid bokningen går att välja betjäning på svenska. I mitt fall fungerade det faktiskt fortfarande i det här skedet: det var möjligt att välja ”Önskat språk” (svenska, finska eller engelska). Men lärdomen är också att utnyttja bokningsuppgifterna när arbetspasslistorna görs upp. Då skulle jag inte ha anlänt till betjäningsdisken under en tidpunkt då ingen svenskkunnig person fanns på plats.
Det har blivit alltmer sällsynt att man behöver ta sig till någon betjäningsdisk. Men samma princip gäller för att boka digital service, där jag på distans har kontakt med kommunen, välfärdsområdet eller någon serviceproducent som sköter deras uppgifter.
Genom att i planeringsskedet tänka på både att göra det möjligt att använda webbplatser på svenska och boka sin service hos en person som talar svenska, går det att på ett smidigt sätt ge mer service på svenska än förut i kommunerna och ordna med god service från början i välfärdsområdena. Digitala lösningar kan på det här sättet inte bara öka tillgången till service, utan också till service på svenska, om den goda viljan finns och man i praktiken ser till att den bokade servicen kan ges på svenska.
