Laura Lyly: En lyckad digitalisering behöver en bra vision

Digitaliseringen och den teknologiska utvecklingen har under en längre tid både lockat och puffat på kommunerna att utveckla sina verksamheter.

Strama ekonomiska resurser har utmanat kommunorganisationerna att ta i bruk digitala lösningar i hopp om en ökad effektivitet, bättre kvalitet och större mångfald inom service och verksamhet. Men för att kunna svara på de ökade kraven som digitaliseringen medfört, behöver organisationerna resurser, kunnande och förmåga till förändring.

I och med coronapandemin tog digitaliseringen stora steg framåt i kommunerna inom flera verksamhetsområden. Pandemin påverkade attitydklimatet. Teknologin ses nu som en möjlighet också på områden där det tidigare ansågs vara omöjligt att införa den.

Genom att digitalisera processer och verksamheter flyttar man inte enbart över uppgifter till teknologin, man skapar även nya arbetsuppgifter, tjänster och behov av kunskap. Frågor som är förknippade med digital säkerhet och juridik visar att kommunsektorns digitalisering inte är enkel.

I takt med digitaliseringen av samhället har utgifterna fortsatt att stiga.

Kommunförbundet har i år utfört en kartläggning av digitaliseringen i kommuner och samkommuner. Kartläggningen visar att kommunerna befinner sig i olika situationer när det handlar om hur långt de kommit i digitaliseringen. Utmaningar och hinder för utvecklingen syns tydligt.

Brister i resurser och kunskap är de vanligaste utmaningarna som kommunorganisationerna lyfter fram. Enligt kartläggningen uppskattas kommunernas och samkommunernas sammanlagda budgeterade IT-utgifter uppgå till cirka 1,136 miljarder euro i år, vilket motsvarar två procent av kommunsektorns sammanlagda driftskostnader.

Om man jämför kommunsektorns IT-utgifter med den finländska företagssektorn är företagens budgeterade IT-utgifter minst det dubbla. I takt med digitaliseringen av samhället har utgifterna fortsatt att stiga.

De digitala kompetenskraven varierar och en del kommuner är längre hunna än andra.

De nya välfärdsområdena och den omorganisering som dessa medför, förväntas påverka kommunernas och samkommunernas informationsförvaltning – bland annat leda till att ekonomin försämras och tillgången på IT-kunnig personal minskar.

Omorganiseringen och arbetet med nya hållbara kommuner kan ses som en möjlighet till utveckling. Men hur ska kommunerna bäst ta vara på de möjligheter som digitaliseringen erbjuder när de omorganiserar sin verksamhet i samband med vårdreformen? Hur får man verksamheten att möta nutida krav och fungera effektivt?

Enligt kartläggningen måste kommunorganisationernas digitala kompetens stärkas. De digitala kompetenskraven varierar och en del kommuner är längre hunna än andra. Resultaten berättar att det saknas insikter i ledningens och personalens digitala kunnande. Det är viktigt att känna till kunskapsnivån för att kunna vidareutveckla den.

För att kunna förvalta helheten behövs det dessutom en förståelse och vision om vad digitaliseringen innebär för organisationen i fråga. För att vidareutveckla det digitala kunnandet och ledarskapet i kommunerna behövs det mer information och ny information.

Men det är svårt att i ett inledande skede identifiera behoven. Vilka åtgärder borde man vidta? Hur mäter man kunskapsnivån?

Digitaliseringen medför nya krav på kunnandet inom organisationerna.

När man betraktar helheten med ”digitaliseringsglasögon” ser man att kompetenskraven för kommunala organisationer har genomgått en stor förändring under de senaste tio åren. Digitaliseringen medför nya krav på kunnandet inom organisationerna, men att identifiera de egenskaper eller kompetenser som saknas är utmanade.

Som tur är kan kommunerna vända sig till andra kommuner för att få exempel på god praxis – eller så kan de i samverkan med andra ta itu med de gemensamma utmaningarna.

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.