Saija Haapalehto: Hur borde en förtroendevald agera på sociala medier?
Med social media, ”some”, avses innehåll på nätet som användarna själva skapar och delar med varandra. Vanliga sociala medier är t.ex. Facebook, YouTube, Twitter och bloggar.
Många förtroendevalda använder sig av social media dagligen. Fördelarna med social media kan anses vara snabbhet och ömsesidighet i jämförelse med traditionella kommunikationskanaler. Starka personliga varumärken och nyckelpersoners närvaro i sociala medier är för kommunerna både en möjlighet och resurs. Genom sociala medier kan man förbättra transparensen i förvaltningen och kommunikationen med kommuninvånarna.
Yttrandefrihet betyder inte att man får publicera vad som helst. I de sociala medierna gäller i praktiken samma regler som i övrig publikationsverksamhet. Dessa bör de kommunala förtroendevalda ta i beaktande. Många kommuner har dessutom en anvisning för hur man bör fungera i sociala medier som är bra att bekanta sig med. Då det är frågan om att publicera kommunala ärenden lönar det sig också att kolla vad man har instruerat om kommunens kommunikation.
Om det t.ex är oklart huruvida ett ärende som behandlats under ett möte är offentligt eller ej, lönar det sig att kolla med kommunen före man publicerar.
De kommunala myndigheternas dokument kan vara offentliga, offentliga enligt behovsprövning eller konfidentiella. En förtroendevald har tystnadsplikt i sitt uppdrag då det gäller konfidentiell information. Dessa får inte avslöjas för utomstående. I offentlighetslagens 24 § uppräknas kriterierna för hemlighållande av dokument. Om det t.ex är oklart huruvida ett ärende som behandlats under ett möte är offentligt eller ej, lönar det sig att kolla med kommunen före man publicerar. På samma sätt ska man gå till väga då det gäller ett ärende som är under beredning och således är offentlig enligt behovsprövning. Då det gäller konfidentiella mötes- och övriga dokument är det nödvändigt för kommunen att märka dessa som konfidentiella samt bestämmelsen som konfidentialiteten grundar sig på.
Då man publicerar bör man ta i beaktande människors heder och personliga integritet.
Diskussioner som förs inom slutna möten är konfidentiella. Att avslöja dessa diskussioner för utomstående är emot god förvaltningspraxis och försvårar konfidentialiteten i beslutsförfarandet. En person kan dock publicera sitt eget ställningstagande med beaktande av ärendets offentlighet. Då det är fråga om diskussion på ett offentligt möte såsom ett fullmäktigemöte kan man också berätta om de övriga förtroendevaldas ställningstaganden.
Då man publicerar bör man ta i beaktande människors heder och personliga integritet. T.ex. för publicering av personuppgifter bör man ha en laglig grund. Kritik kan framföras men på ett sakligt sätt. Ärekränkningar, hatpropaganda och obefogad information är inte acceptabelt.
Att skämma ut någon på nätet (”online shaming”) p.g.a arbets- eller förtroendeuppdrag har upprepade gånger varit föremål för offentlig diskussion. Med online shaming menas verksamhet genom vilken man strävar till att svartmåla en person samt försvåra hens skötande av uppdrag. Det kan t.ex. vara frågan om direkta eller indirekta hot eller att gräva i och förvränga uppgifter som har med privatlivet att göra.
Man borde överhuvudtaget komma ihåg gott uppförande på sociala medier.
Regeringens förslag till lag om ändring av strafflagens §9 kap 25 har varit på utlåtanderunda under sommaren 2020. Målet i förslaget är att effektivera sättet på vilket man kan ställa någon inför rätta som gör sig skyldig till olagligt hot mot en person som är i offentligt arbets- eller förtroendeuppdrag. Förslaget är en del av regeringsprogrammets strävan till att effektivare än nu förhindra systematiskt trakasseri, hot och utskämning på nätet.
Man borde överhuvudtaget komma ihåg gott uppförande på sociala medier. En förtroendevald representerar ju trots allt sin kommun på de sociala medierna om hen då inte uppträder som privatperson. Kommunallagens beteendereglemente berör den förtroendevaldas verksamhet i uppdraget; de förtroendevalda skall arbeta för kommunens och invånarnas bästa samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget förutsätter. Målet med reglementet är att förstärka medborgarnas förtroende för kommunalförvaltningen.
Texten är en översättning. Orginaltexten finns här.
Läs också: Kommunala frågor hettar till på nätet
