Yttrandefriheten kan krocka med lojalitetsplikten på nätet
Yttrandedefriheten är en av gåra gundläggande fri- och rättigheter. Enligt Finlands grundlag har var och en av oss yttrandefrihet, det vill säga rätt att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Yttrandefriheten är en av grundpelarna i demokratin.
Yttrandefriheten är inte knuten till någon speciell kommunikationsform, den skyddas oberoende av vilken metod man väljer för att offentliggöra eller uttrycka sitt budskap. Stadgandet om yttrandefriheten tillämpas således extensivt och gäller också diskussioner på nätet.
Denna grundläggande frihet är dock inte oinskränkt. Yttrandefriheten kan kollidera med någon annans grundläggande fri- och rättigheter. I arbetsavtals- eller tjänsteförhållande kan yttrandefriheten stå i konflikt med lojalitetsplikten. Lojalitetsplikten innebär att man skall undvika det som står i strid med den ställning man har som arbetstagare eller tjänsteman. Arbetstagare och tjänstemän måste med andra ord beakta även arbetsgivarens intressen då de uttrycker sig på nätet och i andra kanaler.
Tröskeln att posta ogenomtänkta yttranden på sociala medier kan tekniskt sett vara låg. Det man skriver ska vara sakligt och basera sig på fakta. Då man uttrycker sig i skriftlig form har man mera tid att överväga hur man uttrycker sig än när man uttrycker sig i tal. Därför bör man förutsätta korrektare och sakligare uttryck på nätet än i muntlig kommunikation. Det är också viktigt att tänka på hur informationen på nätet kan spridas. En personlig åsikt som i muntlig form accepteras kring lunchbordet på arbetsplatsen kan på nätet spridas obehärskat utanför den personkrets yttrandet var tänkt för, vilket kan leda till en större skada än man tänkt sig.
Lojalitetsplikten är en ömsesidig förpliktelse, men gränsdragningen mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikt är svår.
Lojalitetsplikten är en ömsesidig förpliktelse, men gränsdragningen mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikt är svår. Frågor som berör arbetsgivaren skall i första hand diskuteras med arbetsgivaren, men arbetsgivarens sätt att behandla frågan kan också påverka gränsen för arbetstagarens lojalitetsplikt. I fall arbetsgivaren exempelvis nonchalerar en brist inom sin verksamhet, kan det bli berättigat att framföra informationen vidare. Dessutom kan en tredje faktor, det allmänna intresset, påverka gränsdragningen. Yttrandefriheten väger nämligen mera i frågor som berör ett allmänt intresse, tänk till exempel på ”whistle blowers”.
Yttrandefriheten får inte förhindras i förväg, men skriverier som strider mot lojalitetsplikten kan leda till sanktioner i efterhand. Då kan de allmänna arbetsrättsliga påföljderna för att avsluta anställningsförhållandet bli aktuella. Bedömningen av huruvida uppsägnings- eller hävningströskeln uppfylls, görs med stöd av de arbetsrättsliga principerna genom en helhetsbedömning, vilket inte heller är entydigt.
