Torgpodden är tillbaka efter sommaruppehållet! Först ut är universitetsläraren och färska doktorn i offentlig förvaltning Linnea Henriksson.

Personer med samma partibok kan ha olika ståndpunkter beroende på var i den kommunala organisationen de verkar.

Det här säger Linnea Henriksson, universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, som i dagarna disputerat med avhandlingen Ger uppdraget åsikten? Positionens betydelse för uppfattningar om välfärdsorganisering i finländska kommuner.

Hon säger att avhandlingen delvis har sin upprinnelse i den irritation hon känt över att politikers och tjänstemäns agerande ofta analyseras utgående från den partibok de har, eller, i tjänstemännens fall, antas ha.

Henrikssons poäng är att i det kommunala livet går skiljelinjerna inte enbart längs partitillhörighet. Det finns kommuner som domineras av till exempel Centern eller SFP. Om partiboken vore avgörande skulle det inte finnas konflikter och beslutsfattandet skulle vara strömlinjeformat, säger Henriksson.

Att så inte är fallet visar att andra saker spelar in. Det kan handla om geografiska skiljelinjer eller om tidigare beslut som spökar. Men det handlar också om att uppdraget färgar åsikten, vilket är huvudpoängen i Henrikssons avhandling.

– Irritationen kom sig också av att jag själv roar mig med kommunalpolitik, säger Henriksson, som är stadsstyrelsemedlem och fullmäktigeledamot i Raseborg.

– Det är nämligen tydligt att skiljelinjerna går mellan olika beslutande organ.

Henriksson säger att de flesta kommunala tjänstemän och politiker håller med henne när hon för fram sin poäng. Men ändå är uppdragets inverkan på åsikten inte något som studerats systematiskt.

Fundera på det egna perspektivet

Det är till exempel inte ovanligt att politiker beskylls för att vara kappvändare om deras uppdrag förändras. Kritiken kan visserligen vara berättigad, säger Henriksson, men knappast alltid.

– I det uppdrag du har ingår att försvara vissa värden. Om du byter uppdrag så kommer du att försvara andra värden. Nya uppdrag kan också ge ny information, som i sin tur kan visa att du tidigare haft fel.

Att fokusera på hur uppdraget färgar åsikten kan också leda till en förståelse för andras åsikter, tror Henriksson.

– I kriskommuner finns det en tendens att skylla på en för stor personalstyrka, men det finns också en tendens hos politiker att inte veta vad personalen gör. Precis som företagsvärlden inte alltid förstår kommunernas ansvar och skyldigheter. Men bara för att man inte vet vad någon gör betyder det inte att de inte gör någonting. Det kan vara bra att fundera på det egna perspektivet, och på varför man tror som man gör.

Materialet som Henriksson använt i de empiriska analyserna är insamlat inom ramen för forskningsprogrammet ARTTU, somKommunförbundet samordnar.

Lyssna på Torgpodden här

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *