Splittrar vårdreformen den svenska elevvården i Helsingfors? — Frågan kan bli politiskt laddad
Social- och hälsovårdsreformen innebär att skolkuratorer och skolpsykologer flyttas från bildningssektorn till det nya landskapets social- och hälsovårdsförvaltning.
När nämnden för fostran och utbildning i Helsingfors möts ikväll tar den ställning till en fråga som är en liten del av social- och hälsovårdsreformen men som kan bli en politisk tvistefråga.
Det befarar åtminstone nämndmedlemmen Ted Apter (Saml), som oroar sig för att bildningsväsendets kurators- och psykologtjänster splittras och försämras om de flyttas över från bildningssektorn till det nya vårdlandskapet.
Kommuner runt om i landet har olika modeller för elevvården sköts, men många, bland dem Helsingfors, har vården som en del av bildningssektorn.
Elevvården i Helsingfors omfattar 87 000 elever i för- och grundskolan, fördelade över 200 anställda. Elevvården omfattar också privata förskolor, skolor och andra stadiets utbildning, till exempel det svenska yrkesinstitutet Practicum.
Enligt Apter är det vettigt att hålla elevvården som en del av bildningsväsendet. Det ger flexibilitet i budgetarbetet, och i arbetet med personalresurser. Anställda inom elevvården rör sig ute på fältet, alltså bland eleverna, och har också stöd från lärarna, som noterar elever i behov av vård.
— Det här betyder att man kommer åt problem i ett tidigt skede och att tröskeln för att söka hjälp hålls låg. Det skapar också en länk från förskolan uppåt: elevvården kan följa upp fall och sätta in stöd vid behov. Jag upplever att det är konstigt att man nu vill söndra den kedjan.
Ungdomstjänster på svenska ingen självklarhet
Det som oroar Apter är regeringens förslag om att flytta elevvårdens skolkurators- och skolpsykologtjänster till det landskap som Helsingfors bildar i och med social- och hälsovårdsreformen.
Förutom att förändringen hotar fördelarna med det nuvarande systemet riskerar också den svenskspråkiga serviceenheten inom elevvården att försämras när den splittras över ett mestadels finskspråkigt social- och hälsovårdslandskap.
Och det är inte bara Apter som noterar detta. När nämnden för fostran och utbildning tar ställning till hurdant utlåtande i frågan som den ska sända till stadsstyrelsen gör den det utgående från en tjänstemannaberedning som understryker vikten av en skild enhet för den svenska elevvården.
I beredningen står bland annat att den lösningen möjliggjort en verklig tvåspråkig elevvård i Helsingfors. Tjänster på svenska har kunnat garanteras, något som inte är en självklarhet inom andra välfärdstjänster för barn och unga.
Riskerna med reformen är, att en välfungerande enhetlig elevvård på svenska försvåras och att man förlorar fördelarna med en sådan enhet, slår beredningen fast.
Sten på bördan är att i regeringens reformförslag föreslås att kuratorernas och psykologernas arbetsbild förändras. Arbetstiden ska enligt förslaget förskjutas mot individuell terapi, för skolpsykologernas del, och kuratorerna skulle fokusera mera på att bedöma behovet av elevvårdstjänsterna.
Enligt beredningen betyder detta att psykologer och kuratorer får mindre tid för att arbeta i skolorna och läroinrättningarna.
Stöd för regeringen påverkar?
Kommuner runt om landet arbetar med sina respektive utlåtanden till regeringen om social- och hälsovårdsreformen. Deadline för yttranden är den 25 september.
Vad gäller elevvården i Helsingfors är det inte bara nämnden för fostran och utbildning som ska uttala sig. Också social- och hälsovårdsnämnden ska lämna in ett utlåtande till stadsstyrelsen.
Det som också oroar Ted Apter är, att om de två nämnderna kommer med olika utlåtanden till stadsstyrelsen – den ena för förslaget, den andra mot – så kommer den nationella politiken att spela in när stadsstyrelsen fattar beslut om hur den förhåller sig.
Inom bildningsväsendet finns det enighet om att förslaget inte är bra, men social- och hälsovårdsnämnden, som möts nästa vecka, har säkert inget emot förslaget, gissar Apter.
— Vanligtvis har den nationella politiken inte märkts så starkt i Helsingforspolitiken. Men nu är det ett kommunalval på kommande och det stormar kring regeringen. Risken finns att beslutsfattare i Helsingfors vill stödja regeringen genom att godkänna förslaget, speciellt om de två nämnderna är oeniga. Jag tror att om det finns en politisk vilja så kan vi fortsätta med det nuvarande systemet.
Apter tror inte att det finns juridiska hinder för att fortsätta med elevvården som den ser ut idag. Han hänvisar bland annat till den beredning som nämnden tar ställning till ikväll och beskriver den som ”rakt på sak”.
Kommunförbundet ordnar den 25 augusti ett webbinarium om elevvården. Mera info bakom länken.
