Lyssna på forskarna

8.12.2014

Vad är det viktigaste för att en språklig minoritet ska kunna överleva i framtiden? Hur borde förvaltningen organiseras? Dessa frågor ställde sig en grupp forskare på Svenska social- och kommunalhögskolan. Arbetet gjordes på uppdrag av Svenska kulturfonden och i samarbete med Kommunförbundet.

Forskningen resulterade i praktiska rekommendationer, vilket inte är så vanligt. Det är lite som att hoppa över från forskarens universitetsvärld till konsultens eller politikerns värld. Det kräver både lång erfarenhet och mycket mod att kunna ta debatten. Att ta avstamp i forskning och låta det resultera i rekommendationer är ytterst värdefullt. Det är därför skäl för kommunalpolitikerna att nu verkligen lyssna på vad forskarna säger.

Vi står inför en förändring på kommunfältet där vi snart inte har en enda svenskspråkig kommun kvar på fastlandet. Av ekonomiska skäl och på grund av småsinthet av statsandelsreformens skapare tvingas Närpes, Larsmo och Korsnäs att frivilligt ansöka om att bli tvåspråkiga. Efter det har vi bara de åländska kommunerna kvar som enspråkigt svenska. Någon kan tycka att det inte spelar någon roll, men visst har det ett egenvärde i sig för svenskan i Finland. Vi befinner oss i en situation där de svenska offentliga strukturerna krymper dag för dag.

Bildningsförvaltningen i de tvåspråkiga kommunerna är uppbyggd på väldigt olika sätt. Forskarnas viktigaste rekommendation är att man i en tvåspråkig kommun borde ha två jämställda nämnder, en för den finska och en för den svenska utbildningen. Trots att en sektion uppfyller kommunallagens krav talar flera argument för att nämndalternativet är mycket bättre. En nämnd och dess föredragande ligger högre upp i hierarkin och beslutanderätten är klarare. Två nämnder har en symbolisk betydelse då deras jämlika status betonas. Varför ska det svenska vara underställt det finska, eller tvärtom, undrar man.

Ett argument som förts fram mot detta har varit att man inte ska isolera den svenska verksamheten. Allt handlar ändå om en och samma förvaltning, säger man. Här sätter forskarna bestämt ner foten med att visa på att informella nätverk och samarbetsformer aldrig kan ersätta fungerande förvaltningslösningar.
En språklig minoritet behöver klara strukturer som kan säkerställa att resurserna för eleverna är lika för båda språkgrupperna. Trots att skolnätet, administrationen eller kulturen kan se lite olika ut.

Ledare i Fikt 9/2014

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här