Kristinestads unika tvåspråkiga dagisverksamhet fortsätter i nya lokaler

Kristinestads daghem Myllybacken samlar finsk- och svenskspråkiga barn i centrala Kristinestad.
Kristinestads daghem Myllybacken samlar finsk- och svenskspråkiga barn i centrala Kristinestad. (Kristinestad)
8.6.2020

Det är arbetsdrygt med ett transspråkande dagis, men också något som kommer naturligt i Kristinestad, säger ansvariga chefen Annika Heikkilä.

Efter sju år av en spridd tillvaro kunde dagis- och förskolebarn för en vecka sedan flytta in i nybyggda Myllybackens daghem i centrala Kristinestad. Det förra daghemmet stängdes på grund av mögelskador.

Under den tiden har daghemsverksamheten varit utlokaliserad runt om i staden, i radhusbostäder och andra mindre bostäder, säger Annika Heikkilä, chef för småbarnspedagogiken.

I Myllybacken går 116 daghemsbarn, samt förskolebarn som också deltar i daghemmets morgon- och eftermiddagsverksamhet.

Dagisbarnens föräldrar väljer vilket språk som daghemspersonalen ska fokusera på i den tvåspråkiga miljön.

Det som är unikt ur ett nationellt perspektiv, men inget nytt för Kristinestad, är att daghemmet är tvåspråkigt. Personalen ska kunna kommunicera på bägge språken, det är ett krav, och den pedagogiska verksamheten följer den så kallade transspråkande metoden.

Det här betyder att förutom när barnen är indelade i mindre grupper, till exempel under morgonsamlingar och sagostunder, så sker allt på två språk.

— Var och en talar sitt eget modersmål och blir förstådd. Det speglar också samhället i Kristinestad i övrigt, säger Heikkilä.

En naturlig del av vardagen

Till en början, fortsätter Heikkilä, var det mera omständigheterna, det vill säga den jämna språkbalansen, i Kristinestad som gjorde att staden gick in för en tvåspråkig småbarnspedagogik. Senare blev det ändå en mer riktad ansträngning, vilket bland annat syns i att varje avdelning på daghemmet har finsk- och svenskspråkig personal.

— Det andra inhemska modersmålet kommer som en naturlig del av verksamheten. Det handlar inte om språkbad eller språkduschar, utan om att vardagen i Kristinestad är tvåspråkig. Men föräldrarna väljer vilket språk som daghemmet ska fokusera på för barnet, och vi poängterar att de ska bestämma det i god tid så att språkutvecklingen sedan stöder skolgången. De allra flesta föräldrar önskar att fokus ska vara på det andra inhemska språket.

Heikkilä säger att Kristinestad i det här avseendet är unikt i Finland, också jämfört med kommuner där språkgrupperna är jämnstora.

— Ingen annan jobbar så uttalat med det som vi. Vi har ingen dagisavdelning som är antingen finsk- eller svenskspråkig. Förskolan är det antingen-eller, men förskolebarnen deltar också i daghemmets morris- och eftis-verksamhet.

Barnets intresse styr språket

Den tvåspråkiga småbarnspedagogiken är arbetskrävande, tillstår Heikkilä. All information ska vara på två språk, vilket tar lite mera tid än vanligt. Å andra sidan är det naturligt för Kristinestad att kommunicera på två språk.

— För personalens del går det smidigt. Ett anställningsvillkor är att de ska kunna kommunicera på bägge språken, och de byter mellan språken beroende på vilket modersmål föräldrarna talar när de hämtar barnen.

Staden har inte undersökt hur dagisverksamheten syns senare i skolgången, men föräldrar berättar att barnen tar intryck. Barn i enspråkigt svenska familjer leker hemma på finska, berättar Heikkilä.

Den tvåspråkiga småbarnspedgogiken är inte ny för Kristinestad.

En utmaning är de barn som har ett annat språk än finska eller svenska som modersmål, säger Heikkilä. På dem gäller det att fokusera extra mycket. Ofta vill dessa barns föräldrar att daghemmet talar främst finska med barnen, men Heikkilä säger att det trots det händer att svenskan växer fram som det starkare språket.

— Mycket beror på barnets eget intresse, vilka kompisarna är och om man leker på finska eller svenska.

Invigning i höst

Har balansen mellan språken på dagis diskuterats?

— Förstås beror det på om någondera språkgrupp råkar vara lite större, men diskussionen har aldrig varit negativ. Man lär sig det andra språket på köpet.

Hur ser tillgången till dagispersonal ut i Kristinestad?

— Vi har samma problem som övriga landet och har svårt att få tag på behöriga lärare. Just nu har vi en behörig tjänst ledig och framöver kommer det att bli en utmaning eftersom vi enligt lag måste utöka antalet lärare per daghemsavdelning. Det är svårt att säga vad grundproblemet är. Lönenivån kan ha med saken att göra.

Heikkilä tycker ändå att det finns en ansträngning med att utveckla utbildningen för småbarnspedagoger, och med att höja yrkets status.

— Jag ser det som positivt, och som en riktning mot det bättre.

Myllybacken har varit öppet sedan 1.6. Någon officiell invigning har inte ägt rum, på grund av coronasituationen. Staden hoppas kunna hålla invigningsceremonin i höst.