Kommentarer: ”Helsingfors har ett stort ansvar – många tar modell”

Ekonomi och självbestämmande är viktigt för en minoritet, säger Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo.
Ekonomi och självbestämmande är viktigt för en minoritet, säger Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo.
12.5.2016

Förslaget att slå ihop den finska och svenska skoladministrationen i Helsingfors väcker reaktioner på bildningsdirektörskonferensen i Tammerfors.

– Ur minoritetssynvinkel är det väldigt viktigt att skapa stigar och en röd tråd genom utbildningens alla skeden. Därför är det viktigt att ha småbarnsfostran, grundläggande utbildning och andra stadiets utbildning under samma tak, säger Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo.

En annan viktig aspekt är ekonomi och självbestämmande. Kjellman talar av erfarenhet. Då hon tillträdde på sin post hade hon ansvar, men inga pengar.

– Då handlade arbetet mycket om att lobba för svenska frågor och försöka få förståelse, men jag hade ingen makt i vardagen.

Tack vare gott samarbete och lobbande med både politiker och tjänstemän lyckades Kjellman vända situationen i Åbo och basar nu över sin egen ekonomi.

Kjellman säger också att det är viktigt att strukturen stöder det svenska.

– Det måste finnas någon som har legitimitet att ansvara för det svenska, annars är de svenska frågorna beroende av good will från majoritetens sida, säger Kjellman.

Kjellman hoppas att Helsingfors tar sig en ordentlig funderare innan man fattar beslut om att slå ihop den finsk- och svenskspråkiga administrationen.

– Helsingfors är så stort och många tar modell av hur man gör i Helsingfors. De ha ett stort ansvar, säger Kjellman.

”Ta modell av Svenska rum i Esbo”

IMG_0554Kurt Torsell, som förutom bildningsdirektör i Sibbo också är ordförande för Svenska rum i Esbo tror ändå inte att förslaget i Helsingfors hotar situationen i Esbo, där administrationen är uppdelad enligt språk.

– Vi har väldigt bra erfarenheter av vår modell så jag vill tro att vi tycker den är så bra att vi inte har orsak att ändra på modellen.

Torsell menar att det ger mer valuta för pengarna att koncentrera de svenska bildningsfrågorna.

– Och så är det viktigt att känna att sin röst blir hörd och inte drunknar i den stora finska massan.

I sig är han inte rädd för att andra ska ta efter Helsingfors i och med att huvudstaden är unik när det gäller sin storlek och status.

-Ingen annan kan riktigt jämföra sig med Helsingfors, så ur den synvinkeln är det kanske inte Helsingfors man i första hand tittar på då man tar modell.

Däremot ser Torsell gärna att Helsingfors tar efter Esbos modell och ställer sig själv till förfogande.

– Jag berättar gärna för helsingforsarna hur Svenska rum fungerar och vilka erfarenheter vi har, säger Torsell.

”Språk och skolor väcker känslor”

JanlevanderI Jakobstad har bildningsdirektör Jan Levander en motsatt situation där det är svenskan som är majoritetsspråket och finskan som är i minoritet. Frågeställningarna är ändå de samma.

– Det märker vi att det är lika viktigt på den finska sidan som på den svenska att känna att man får sin röst hörd.

– Språk och skola är båda saker som väcker starka känslor hos människor. Det är viktigt att man känner att man får vara med och påverka det som berör en själv, säger Levander.

Läs också: Helsingfors: Svensk skoladministration ihop med finsk