”Jag vet inte vad som blir bättre av det här” – utvidgad läroplikt förbryllar i kommunerna

Förlängd läroplikt är en del av det nya regeringsprogrammet.
Förlängd läroplikt är en del av det nya regeringsprogrammet.
17.12.2019

Studiehandledare i Pargas säger att regeringen definierat problemet i skolorna fel. Utbildningschef i Larsmo säger att ojämlikheten mellan kommunerna riskerar bli större.

Undervisnings- och kulturministeriet ordnade på måndag en workshop på svenska om den utvidgade läroplikten. Det här var en av fyra workshoppar som ministeriet ordnar för kommunernas skol- och bildningsväsenden, och den enda på svenska.

Den utvidgade läroplikten är ett av regeringen Marins mest uppmärksammade mål. Åtgärden, som ska komma i kraft 2021, ses som ett sätt att tackla problemet med elever som inte fortsätter till andra stadiet efter grundskolan, eller som avbryter studierna på andra stadiet.

Men lyckades workshoppen, som inleddes av undervisningsminister Li Andersson (VF), räta ut de frågetecken som omger reformen? Kommuntorget frågade två av dem som var på plats.

Studiehandledare skeptisk

Roland Karlsson, studiehandledare på Sarlinska skolan i Pargas, är inte övertygad om att reformen löser de problem den är ämnad att lösa.

Han säger att workshoppen diskuterade tre olika alternativ för när den utvidgade läroplikten tar slut. En möjlighet är att läroplikten förlängs tills eleven fyller 18, en annan att den sträcker sig fram till juni det år som eleven fyller 18 och ytterligare en tredje är att läroplikten avslutas i december året som eleven fyller 18.

– Det som gör mig skeptisk är att inget alternativ kommer med kravet på en examen. I mina ögon ökar sannolikheten för att studerande tar en examen inte i och med den här reformen.

Karlsson säger att den här problematiken inte diskuterades som en officiell del av workshoppens program, men nog vid sidan om bland deltagarna.

– Egentligen så vet jag inte vad som blir bättre av det här. Det handlar om att se till att elever fortsätter studera efter årskurs 9 och enligt de uppgifter jag har är det väldigt få som inte gör det. Däremot är andelen studerande som avbryter studierna på andra stadiet, speciellt i yrkesskolan, hög. Då är frågan: På vilket sätt inverkar den utvidgade läroplikten på studiernas uppbyggnad, på studiehandledningen och så vidare, så att studerande avlägger sin examen?

Efterlyser helhetslösning

Karlsson ser den utvidgade läroplikten och problemet med avbrutna studier på andra stadiet som två skilda frågor. Han är medveten om att den utvidgade läroplikten inte är regeringens enda försök att stödja elever som har problem i skolan, men saknar kopplingen mellan olika stödformer.

– Allt borde behandlas som en enda grej, det vill säga att eleven går ut grundskolan, vidare till andra stadiet och därifrån till högskola. Om målet är att alla ska ha en examen, och hälften av de studerande får en gymnasieexamen, så borde de ju fortsätta till universitet eller högskola. En studentexamen garanterar inget, så hur får man dessa elever att gå vidare till tredje stadiet? Nu har man försökt lösa det med en antagningsreform som träder i kraft i vår, men det är en skild lösning. Det finns ingen helhet, bara enskilda insatser här och där.

Hur kommer den utvidgade läroplikten att påverka ditt jobb som studiehandledare på Sarlinska skolan?

– Det påverkar inte alls. I det aktuella utkastet finns en formulering om en bindande dimensionering om antalet studiehandledare på andra stadiet, men ingen motsvarande formulering finns om grundskolan. Sedan står det också i utkastet att kommunen ska göra det ena och det andra, men inte vem i kommunen som ska göra det. Om man inte identifierar vem som ska göra jobbet, vilka kriterierna är och vem som får handleda dessa elever kommer det att leda till olika lösningar i olika kommuner vilket betyder att på en del håll har reformen stor effekt och på andra är det ”business as usual”.

– Jag tycker det är svårt att greppa hur man egentligen har tänkt. Det här är en politisk fråga, förstås, men det känns som att man inte definierat problemet rätt och därför kan man inte heller lösa det. På något vis känns det som att man försöker åtgärda problem som tidigare nedskärningar i skolan åstadkommit.

Resursbrist oroar

Ytterligare en kritisk röst finns i Larsmo. Carola Holm-Palonen, chef för utbildningstjänster, säger att hon inte visste mycket om reformen innan måndagens workshop. Därför var tillfället välkommet och i viss mån klargörande, men många frågor återstår.

Den nya lagen är tänkt att träda i kraft 2021 och Holm-Palonen konstaterar att det är en tajt tidtabell.

– Är det tänkt att lagen verkställs direkt eller finns det en övergångsperiod som ger kommunerna lite mera tid?

Den frågan, och en rad andra, är fortfarande obesvarade, säger Holm-Palonen. Hon oroar sig också för personalresurserna i kommunerna. Reformen sätter stor press på studiehandledarna, eftersom handledningen måste inledas i ett tidigt skede så att eleverna vet vad som väntar.

– Speciellt på finlandssvenskt håll är det ett problem eftersom vi inte har tillräckligt med studiehandledare.

Ojämlikheten riskerar bli större

I utkastet för riktlinjerna för den utvidgade läroplikten nämns personaldimensioneringen för studiehandledare enbart i samband med andra stadiet. Men du säger att det måste gälla för grundskolan också?

– Helt klart. Det är för sent att tänka på det på andra stadiet, och där måste också sedan finnas vägledning så att eleverna hålls kvar på utbildningen. Det vi bildningsdirektörer diskuterade i går var att handlingen måste sättas in i årskurs 7 och att också den vanliga elevhandlingen måste bli mer fokuserad, för reformen innebär en starkare styrning och då måste alla veta vad det handlar om.

Holm-Palonen säger at det finns en uppenbar risk att ojämlikheten mellan kommunerna ökar i och med reformen.

– De kommuner som redan är starka blir starka och små kommuner som kämpar med bildningsfrågan faller av kärran.

Holm-Palonen påpekar att hemkommunen ansvarar för utbildningen även om eleverna söker sig till andra stadiet utanför kommungränsen. I Larsmo finns det ingen andra stadiets utbildning.

– Ändå ska vi hålla koll på dem. Det behövs en ansvarstrappa som tydliggör vem som gör vad i kommunen. Annars blir det här en soppa.

Alla behöver inte studera

I grund och botten tror Holm-Palonen inte att reformen löser problemen med unga som inte fortsätter till andra stadiet efter grundskolan eller som avbryter studierna på andra stadiet. Hon lutar sig på 21 års erfarenhet som bildningsdirektör och säger att i Larsmo har procenten ungdomar som inte fortsätter studera efter grundskolan länge har varit oförändrad.

– Det finns många orsaker till det. I Larsmo är det många ungdomar som vill börja jobba efter grundskolan. De köper hus och bildar familj, men de hamnar inte på gatan. De vill tjäna pengar och ha ett bra liv. Där har vi ytterligare en stor skillnad mellan kommunerna. Alla måste inte fortsätta studera efter grundskolan. Det är Larsmo ett bra exempel på. Men vad händer med dessa elever, som ivrigt väntar på att komma ut i arbetslivet och så, vips, är skolgången inte klar utan de måste fortsätta.

Ett helsingforsiskt beslut

Om du inte tror på reformen, löser den några problem alls eller skapar den till och med nya?

– Tyvärr har jag den krassa åsikten att någon har fått den här idén och så ska det snurras på stort och riksomfattande. Har de tänkt på vad det innebär i praktiken? Det känns som ett helsingforsiskt beslut. Jag håller med Kommunförbundets åsikt. Det vore bättre att satsa miljonerna på grundutbildningen istället.

På Twitter undrade du hur du ska informera om detta i kommunen. Nu, dagen efter workshoppen, vet du hur du ska informera?

– Det vill jag fortfarande ha svar på. Arbetet med reformen fortsätter i arbetsgruppen och vi bad om att Utbildningsstyrelsen ska rapportera om processen och tidtabellen. Vi kan inte ha det så, att arbetet fortsätter och kommunerna sitter ovetandes om vad som händer. Vi hoppas på information en bit in på nästa år. Det här kommer på väldigt snabbt. Reformen berör de elever som börjar årskurs 9 nästa höst. I går på workshoppen satt vi nog och tänkte: Hur ska det här lyckas?