Niko Herlin: Coronaviruset åstadkommer inte förändringar – men kan påskynda dem

Utveckling och förändring handlar om att förstå varför man gör på ett visst sätt, och inte bara tänka ”så har vi alltid gjort”, säger Niko Herlin.
Utveckling och förändring handlar om att förstå varför man gör på ett visst sätt, och inte bara tänka ”så har vi alltid gjort”, säger Niko Herlin. (Great Minds)
18.5.2020

För kommunalt anställda som länge velat jobba på distans innebär coronakrisen ingen större omställning. Andra måste bara finna sig i den nya situationen, säger futuristen Niko Herlin.

Coronavirusutbrottet har tvingat alla att tänka om. Det mesta i Finland – undervisningen, arbetet och beslutsfattandet – sker eller har skett på distans. Men är förändringen bestående?

Enligt en undersökning som Taloustutkimus gjorde för Yle i april vill ungefär hälften av de en miljon finländare som börjat jobba på distans fortsätta med det när epidemin är över. Därmed skulle frågan ha fått ett svar.

Sakta i backarna, säger Niko Herlin, futurist på konsultbyrån Great Minds.

Herlins poäng är att det är svårt att säga vilka bestående förändringar som coronakrisen åstadkommer. Man ska inte förväxla chocken som krisen orsakat samhället med en långtgående inverkan.

– Chocker av det här slaget påverkar mera på kort sikt än på lång sikt. Världen är benägen att gå tillbaka till det som den kom från, och det krävs en lång process för att åstadkomma nya sätt att göra saker på.

Mystifierade kriser

Det här betyder inte att epidemin inte gör en skillnad, fortsätter Herlin. Men det är viktigt att komma ihåg att förändring är något konstant. Den verkar påskyndas av kriser, men samhällen tenderar också att studsa tillbaka när krisen väl är över.

– Också utan epidemin hade vi gradvis börjat använda nya verktyg som till exempel zoom. Nu tvingade virusutbrottet oss att ta till verktygen snabbare. Visst, krisen för med sig förändringar — vi skippar arbetsresor och ifrågasätter hur vi jobbar — men förändringen sker oberoende av kriser. Vi tenderar att glömma bort det och istället mystifiera kriserna.

Vad förväntar du dig att kommer att hända på kort sikt när epidemin är över?

– Jag ser flera alternativ. Ett är att man går tillbaka till det normala utan förändring eftersom undantagssituationen upplevs som så obehaglig. Ett annan ytterlighet är att ingen vågar återgå till det normala efter att restriktionerna hävts. Personligen tror jag att samhället återgår till det normala, men med en twist. Människan har ett kort minne. Om några år kommer folk kanske inte ihåg coronaviruset. De bestående förändringarna beror på hur villiga vi är som individer och kollektiv att ta till oss nya sätt att arbeta.

Få gillar förändring

Herlin tror att digitaliseringstrender som tidigare haft svårt att vinna terräng — till exempel livsmedelsförsäljning över nätet — kommer att etablera sig eftersom folk inser hur behändigt det är.

– Men vi ska komma ihåg att människans inre maskineri har funnits sedan stenåldern. Förändringarna är sällan drastiska.

Ett skäl till att förändringar sker i små steg är att alla människor inte är förändringsbenägna. Av erfarenhet vet Herlin att det till exempel inom lärarkåren finns personer som avfärdar digitaliseringen som tjafs. Nu tvingas de tänka om.

Förändringsmotståndet finns överallt, fortsätter Herlin. Bland allmänheten finns endast ett fåtal innovatörer eller sådana som understödjer innovationer. De flesta av oss är likgiltigt inställda, misstänksamma eller till och med negativt inställda till förändring.

En förändring kan bli bestående om den visar sig vara ett smartare sätt att jobba än tidigare. Då finns det ingen väg tillbaka till det gamla sättet, säger Herlin.

Men skolan kommer inte att digitaliseras, tror Herlin. Så fort som det varit möjligt har eleverna kommit tillbaka till sina klassrum, men eventuellt med fler digitala verktyg.

Kriser tydliggör rutiner

Den här beskrivningen gäller också för det kommunala fältet. Herlin säger att för dem som väntat på möjligheten att arbeta på distans är förändringen knappast stor, men desto mera välkommen. För andra kommer de nya arbetssätten att vara något man är illa tvungen att rätta sig efter.

Det här, att det handlar om nya sätt att arbeta, är egentligen viktigare än den teknologi som vi använder oss av, säger Herlin. Digitaliseringen är en process som handlar om hur människan lär sig nya saker.

– Teknologin möjliggör digitaliseringen men det handlar i grunden om att göra saker på ett annorlunda sätt, kanske skippa en del rutiner för att kunna koncentrera sig på sådant som är värdefullare. Det handlar om att förstå varför man gör på ett visst sätt, och inte bara tänka ”så har vi alltid gjort”.

Kriser tenderar att tydliggöra arbetsrutiner och Herlin tycker att företag ska kunna ifrågasätta sin modell också när det inte är kris. Bara på så sätt kan man hitta alternativa strategier, som sedan kan tas i bruk då det är nödvändigt. Den här logiken gäller också i den offentliga sektorn, säger Herlin.

– Inom det kommunala finns det lagstadgade ramar om till exempel tjänsters tillgänglighet, men visst måste man också där tänka på vilken service man erbjuder och hur.

Läs också: Gynnas vårt sätt att arbeta av coronakrisen?