Efter beslut om miljardstöd till kommunerna: ”Nu är inte läge att hojta efter mera pengar”
Stadsdirektör Mats Brandt i Nykarleby förväntar sig trots allt att regeringen återkommer med ytterligare stöd om situationen så kräver.
Regerings besked om att kommunerna stöds med 1,5 miljarder euro – i form av redan tidigare annonserade kompensationer för skattebortfall och en tilläggsmiljard som ett resultat av dagens ramförhandlingar – gläder stadsdirektör Mats Brandt i Nykarleby.
Brandt säger att effekterna av stödpaket är svåra att bedöma men han ger samtidigt en eloge till regeringen.
– Regeringen verkar ha lyssnat på fältet och när effekterna av stödpaketet klarnar kommer vi att beakta dem i planeringen av resten av året. Det är inte läge ni att säga emot eller hojta efter mera pengar, men vi hoppas att det finns mera pengar senare om så behövs.
Regeringen meddelade också idag att Finansministeriet följer med hur epidemin påverkar situationen och att ytterligare stödåtgärder vidtas om nödvändigt.
Det kan bli nödvändigt med sådana. Enligt preliminära uppskattningar förlorar Nykarleby 2,1 miljoner i skatteintäkter i år på grund av coronavirusutbrottet och de åtgärder som vidtagits.
I måndags höll staden det första mötet i de samarbetsförhandlingar som inletts. De som berörs främst är timlärarna på Arbis, anställda inom småbarnspedagogiken, välfärdssektorn – alltså bibliotekspersonal och anställda inom kultur- och idrottsverksamheten – och köks- och städpersonal.
– Ambitionen är trots allt att upprätthålla arbetet så nära inpå sommarsemestrarna som möjligt, säger Brandt.
– På kort sikt ska man ge regeringen erkännande för att den förstått situationen, och för att vi nu kan fokusera på den stora utmaningen – alltså att begränsa epidemin. Konsekvenserna av det här är svåra att överblicka och vi kommer att leva med det här i flera år. Mitt budskap är att regeringen varit lyhörd och att vi nu kan sitta stilla i båten och fokusera på det väsentliga.
Kommunförbundet och en stor del av kommunfältet hade önskat att regeringen skrinlagt de reformer som är på gång, till exempel utvidgandet av den allmänna läroplikten. Några sådana planer har regeringen inte, vilket Brandt har förståelse för.
– För egen del förstår jag att regeringen inte vill ändra på regeringsprogrammet. Det räcker för oss att regeringen sett våra behov, och hoppas att den återkommer om situationen ändras radikalt.
Försiktig optimism på Twitter
Reaktionerna på sociala medier är överlag försiktigt optimistiska efter regeringens presskonferensen. Till exempel Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula skriver på Twitter att situationen är utmanande för hela samhället, och att stödet inte ännu konkretiserats:
Haastava tilanne #valtioneuvosto ’lle, kuten koko yhteiskunnalle. #Kuntien tukemisen osalta tämä ei nopeasti katsoen kuitenkaan tuonut riittävästi selkeyttä. Varsinaiset #konkreettiset ratkaisut ja niiden perusteella kunnissa tehtävät toimenpiteet nähtäneen näinollen myöhemmin. https://t.co/GJKRZpVIBz
— Jukka-Pekka Ujula (@KjUjula) April 8, 2020
Sanna Lehtonen, ekonom på Kommunförbundet, skriver att stödpaketets ramar är bra. Men hur väl paketet träffar sitt mål, det vill säga kommunekonomin, är ännu öppet:
Kehysriihen kuntatalouden tukipaketin linjauksia tämän hetken ymmärryksen mukaan oheisessa kuviossa.#kehysriihi #kuntatalous #tukipaketti
Raamit hyvät, mutta todellinen kuntakohtainen osumatarkkuus ratkeaa vasta, kun tarkemmat laskentaperusteet tarkentuvat. #staytuned https://t.co/GbGeNCxejE
— Sanna Lehtonen (@lehtonenKL) April 8, 2020
Kommunförbundets svenska direktör Ida Sulin efterlyser snabba konkreta åtgärder för att omsätta stödpaketet i praktiken:
Krispaketet till kommunerna är nödvändigt och lättar trycket på kommunekonomin på kort sikt. Konkreta åtgärder för att snabbt omsätta orden i handling behövs, och också kontinuerlig uppföljning och utvärdering av läget. #ramria @kommuntorget @Kuntaliitto https://t.co/946nWkeJaE
— Ida Sulin (@Idas) April 8, 2020
Grankullas stadsdirektör Christoffer Masar vill se en rättvis fördelning av stödet, med tanke på att de nyländska kommunerna har flest coronafall och är minst beroende av statsandelarna, jämfört med övriga kommuner:
Hyvä alku! Oikeudenmukainen kohdentaminen tärkeä. Toivottavasti huomioidaan, että erityisesti Uudenmaan kunnat kärsivät sekä koronatapausmääristä johtuen, että sitä kautta, että valtionosuusriippuvaisuus muuta maata pienempää.
— Christoffer Masar (@ChrisuMasar) April 8, 2020
