Tvåspråkiga borde räknas till minoriteten
Språkrättsrådet Corinna Tammenmaa vid Justitieministeriet varnade i förra veckan här på Kommuntorget med fog för konsekvenserna för om man i befolkningsdatasystemet skulle kunna registrera två modersmål i stället för bara ett, eller separat något annat ”hemspråk” än modersmålet.
Det råkade sig så att jag i en kolumn redan i november 2018 varnade för samma sak.
Nu sänds resultatet av den gjorda utredningen på remiss, och då är det viktigt att alla de instanser som vill slå vakt om landets tvåspråkighet, bland dem förhoppningsvis de tvåspråkiga kommunerna, reagerar.
Jag upprepar inte här Tammenmaas och mitt eget resonemang och våra argument, utan nöjer mig med att påminna om det absoluta villkor jag ställde för att en reform i teorin kunde accepteras: De som vill registrera två modersmål – eller något av nationalspråken som ett hemspråk utöver modersmålet – både nationellt och lokalt ska räknas den mindre språkgruppen till godo.
Då dimensioneringen av samhällsservicen på respektive språk utgår från rådande språkförhållanden, skulle det ge de tvåspråkiga en reell chans att kunna välja mellan t.ex. svensk och finsk dagvård och skola.
På statlig nivå skulle de tvåspråkiga alltså räknas till den svenska befolkningen, och i varje kommun till den språkgrupp som är mindre. I kommuner som Raseborg och Närpes därmed till den finska, och i kommuner som Åbo och Helsingfors till den svenska.
Detta kunde bäst fungera just i sådana kommuner jag nämnde som exempel, där skillnaden mellan språkmajoritet och -minoritet är stor.
Problematisk kunde principen däremot bli i kommuner med jämna språkförhållanden, såsom i Sibbo eller Vasa. Den kunde ju rentav i vissa fall resultera i att majoriteten blir minoritet, och tvärtom…
Inte minst den här aspekten gör det sannolikt orealistiskt att räkna med en så liberal och minoritetsvänlig tillämpning av en registrering av fler än ett modersmål. Bäst är därför säkert att motsätta sig hela reformen.
Problemet är förstås att många som gärna vill se sig själva som tvåspråkiga kanske går och hoppas på att få samhällelig erkänsla för det. En ändrad språkregistrering är dock inte den rätta metoden.
Relaterade artiklar
Läste du redan?
