Kommuner, logotyper och den språkliga kontexten
För ett par månader sedan diskuterades Helsingfors stads bruk av stadens logotyper både i en krönika (18.9) och i en insändare (28.9) i Hufvudstadsbladet. Staden har tre olika logotyper: en med det finska namnet, en med det svenska namnet och en tvåspråkig. Diskussionen kretsade bland annat kring vad bruket av de olika versionerna av logotypen ute i stadsbilden signalerar.
Också det faktum att den finska logotypen rätt ofta används i stadsbilden på bekostnad av den tvåspråkiga lyftes fram.
Jag beslutade mig för att ta reda på hur staden gör på sin webbplats och hur det ser ut på andra tvåspråkiga kommuners webbplatser. På webben använder Helsingfors den finska logotypen på de finska sidorna och den svenska på de svenska. Den tvåspråkiga logotypen hittar man med hjälp av sökfunktionen.
Andra exempel på kommuner som har separata finska och svenska logotyper och som använder sina logotyper på samma sätt som Helsingfors är Borgå, Ingå, Nykarleby, Vanda, Vasa och Åbo.
Det är helt enkelt mycket elegant att ha en enda logotyp som signalerar kommunens tvåspråkighet.
Kommuner som Esbo, Hangö, Jakobstad, Malax, Pargas och Sjundeå har däremot stannat för tvåspråkiga logotyper där båda namnen inkluderas och där både det finska och svenska namnet är synligt oberoende av vilket språk man valt på webbplatsen.
Närpes har valt en tredje väg i och med att kommunen använder en svensk logotyp på de svenska sidorna och en tvåspråkig på de finska sidorna.
De kommuner som har olika finska och svenska versioner av logotypen måste ständigt avgöra vilken av logotyperna som ska användas när. På webben, liksom till exempel i blanketter, formulär och brev är valet enkelt eftersom den språkliga kontexten styr valet.
Mer komplicerat blir det i andra sammanhang. I en tvåspråkig kommun är den offentliga miljön i första hand alltid tvåspråkig, även om enskilda verksamheter är enspråkigt finska eller svenska. Det kan vara svårt att avgöra när det är motiverat att välja den finska logotypen och när det är bättre att välja den svenska till exempel i gatubilden.
De kommuner som valt tvåspråkiga logotyper slipper detta val. Det är helt enkelt mycket elegant att ha en enda logotyp som signalerar kommunens tvåspråkighet.
