Oppositionen vann på Åland
Ett missnöjesval där regeringen förlorar och oppositionen vinner. Så betecknar kommunforskaren och Ålandskännaren Siv Sandberg resultatet av söndagens lagtingsval.
Valets segrare i lagtingvalet är Åländsk Center (+2 mandat), Hållbart Initiativ (+2 mandat) och Obunden Samling (+1 mandat). Centern ökar sitt väljarstöd med närmare tusen röster jämfört med valet 2015 och får nio platser i det nya lagtinget och är därmed det största partiet på Åland.
– Det har funnits ett tydligt missnöje med sittande regering. Störst har motståndet varit mot regeringens kommun- och trafikpolitik, konstaterar Sandberg.
Kommunstukturreformen vars mål är att minska antalet kommuner från nuvarande 16 till fyra har stött på patrull, inte minst på kommunfältet.
– Jag tror att regeringen underskattade hur stort motståndet var i kommunerna, säger Sandberg och tillägger att en del av den kritik som regeringen har fått klä skott för varit orättvis. De flesta är nämligen ense om att det behövs en kommunreform på Åland.
– Implementering tar tid och regeringen har haft bråttom, kanske för att den velat agera vid momentum.
Enligt Sandberg har den avgående regeringen med liberaler, socialdemokrater och moderater framför allt varit konsekvent.
– Den har hållit fast vid regeringsprogrammet och den har utåt visat en väl sammanhållen front trots att det inte handlat om något kärleksäktenskap. Regeringspartierna har inte kritiserat varandra förrän alldeles på slutrakan av valkampanjen, konstaterar hon.
Nya regeringen borgerlig
Det blir troligen Åländsk Center som bildar en regering med Obunden samling tillsammans med något eller några av de borgerliga partierna. Socialdemokraterna har meddelat att partiet går i opposition.
– Det behövs en bredare regeringsbas än vad sittande regering har haft. De starka konfrontationerna mellan regering och opposition som vi har sett under mandatperioden beror delvis på att regeringsbasen har varit för smal, påpekar Sandberg.
Tillsammans har Centern och Obunden Samling 13 av Lagtingets 30 mandat, vilket är för lite.
– Vilka partier som bildar regering beror förstås på hur regeringsprogrammet ser ut. Centern, Moderaterna och Liberalerna är vana att samarbeta och gjorde de till exempel i riksdagsvalet och EU-valet.
Nykomlingar i det åländska lagtinget är Hållbart initiativ (HI) som ökar sitt understöd från 111 röster i valet 2015 till 1050 i söndagens val.
– Hållbart initiativ är ett lite svårplacerat ”grönt mittenparti” som profilerat sig på hållbarhetsfrågor. HI verkar ha gjort en bra kampanj och har troligen tagit en del röster av socialdemokraterna, som är det parti som hittills haft den tydligaste miljöprofilen.
Socialdemokraterna minskar sitt understöd med tusen röster och mister två mandat. S-ministrarna Camilla Gunell och Nina Fellman återväljs till lagtinget, men det går inte såbra för resten av regeringen. Av de sju ministrarna faller tre igenom: Moderaterna Wille Valve, Mika Nordberg och Mats Perämaa får inte förnyat förtroende av väljarna medan den fjärde ministern Tony Asumaa (Liberalerna) valde att inte kandidera för återval.
”Hård dom mot avgående regering”, skriver tidningen Nya Åland på ledarplats och fortsätter: ”Väljarnas dom mot den föregående landskapsregeringen är hård. Samtliga partier backar, sammanlagt fyra mandat, och bara tre regeringsmedlemmar överlever valet.”
Den tredje ministern som överlever valet är lantrådet Katrin Sjögren (Liberalerna). Liberalerna backar med ett mandat från sju till sex.
Valdeltagandet i lagtingsvalet blev något lägre än 2015: 69,1 procent mot 70,4 i senaste val.
Olika slags kommunval
Ett kommunalval på Åland kan antingen vara en klassisk kamp om röster eller ett sämjoval där alla som kandiderar vinner. Hur stor kommunen är har betydelse.
– I små kommuner som Sottunga, Kökar, Lumparland, Kumlinge, Geta och Vårdö är kommunalvalet i praktiken ett sämjoval med en enda kandidatlista, konstaterar Sandberg.
På en kandidatlista med 14 namn blir alla valda, 9 blir fullmäktigeledamöter och de övriga blir kommunstyrelsemedlemmar, eftersom en styrelseledamot inte kan sitta i fullmäktige på Åland.
– Det är imponerande att till exempel lilla Sottunga får ihop en lista med 14 namn! Det betyder att 15 procent av kommuninvånarna är engagerade, säger Sandberg.
Den andra typen av kommunalval förekommer i Mariehamn, Jomala, Finström och Saltvik. Där är valkampen hård, listorna och kandidaterna många.
– I de här kommunerna är kommunalvalet en spegling av lagtingsvalet. Många av de uppställda kandiderar i både kommunalvalet och lagtingsvalet och får dubbelmandat om de väljs in.
I kommuner som Sund, Eckerö och Hammarland där kommunalvalet är en blandning av lokala listor och partipolitik.
– I de här kommunerna kretsar mycket kring starka personer och partipolitiskt obundna.
Det som kännetecknar valet på Åland är att kandidatantalet i år var mindre än tidigare och att kvinnorna tappade terräng. Dessutom kantades valet av en mängd tekniska problem. Den utlovade internetröstningen drogs bort bara en vecka före valet och under valkvällen var räkningen av förhandsrösterna kraftigt försenad.
