Återställda statsandelar löser inte krisen i kommunernas ekonomi
Kommunernas statsandelar växer med 1,1 miljarder euro nästa år, dethär enligt regeringens beslut i budgetmanglingen. För kommunerna är det en stor lättnad att de återfår statsandelar.
Ökningarna av kommunernas statsandelar beror på att nedskärningarna enligt konkurrenskraftsavtalet upphör och att staten står för en del av kostnadsökningen inom den kommunala basservicen.
– Det är positivt att regeringen reagerar på det skattebortfall som skattekortsreformen orsakat och tidigarelägger betalningen av statsandelar så att de delvis betalas redan i år, konstaterar Kommunförbundet i ett pressmeddelande.
Enligt Kommunförbundet stärker beslutet kommunernas inkomstbas, men rättar inte till störningarna i inflödet av skatter, vilket gör det betydligt svårare för kommunerna att planera sin ekonomi och fastställa sina skattesatser. Det krävs också en särskild bedömning av hur tidigareläggningen ska gälla för olika kommuner.
Stort hållbarhetsunderskott i kommunekonomin
Hållbarhetsmålen för de offentliga finanserna står enligt Kommunförbundets bedömning på en mycket osäker grund under den pågående regeringsperioden. Avgörande är om sysselsättningsmålet uppfylls.
Kommunförbundet ser positivt på att kommunala resurser nu i stor skala också sätts in på att främja sysselsättningen.
– Beslutet att inleda regionala sysselsättningsförsök är viktigt. Försöken bör genomföras så att kommunerna får tillräckliga befogenheter och resurser att sköta sysselsättningsuppgifterna och så att försöken resulterar i bestående modeller.
Kommunförbundet välkomnar att kommunerna ska få full statsandelsfinansiering för nya och utvidgade uppgifter och kompensation för förlorade skatteinkomster och avgifter till följd av statens beslut. Kostnaderna för dessa bör uppskattas realistiskt och i samarbete med Kommunförbundet.
Läget inom kommunekonomin är för tillfället mycket svårt.
– De kostnadsfördelar som konkurrenskraftsavtalet gav är förbrukade och för tillfället ökar kostnaderna snabbare än i genomsnitt. Situationen försvåras av att kommunernas inkomstbas utvecklats dåligt, bland annat på grund av statsandelsnedskärningarna och skattekortsreformen i början av året.
För att den kommunala och offentliga ekonomin ska fås i balans krävs det enligt Kommunförbundet betydande tilläggsåtgärder, som för tillfället inte ingår planen för de offentliga finanserna.
