Stadspolitik med Centern i centrum?
Den tilltagande urbaniseringstakten serverar städerna tillväxt på ett silverfat, medan de mindre landsbygdskommunerna kämpar för att behålla sitt självstyre. Vilken slags stadspolitik vill en eventuell rödmylleregering driva i ett alltmer metropoldrivet Finland?
Inför riksdagsvalet mobiliserade sig Finlands stora städer för första gången bakom ett gemensamt regeringsprogram. De så kallade C21-städernas målsättningar för regeringsprogrammet publicerades i februari tillsammans med De sex största städernas målsättningarr (pdf-format) som komplement.
I dessa målsättningar vill de sex största städerna bland annat ha mera finansiering och ökat självstyre.
– Under nästa regeringsperiod behövs en politik där man bättre beaktar skillnaderna mellan kommuner och städer, löd de sex största städernas budskap.
I regeringen Sipiläs regeringsprogram fick metropolområdet ett specifikt omnämnande: dess livskraft ska utvecklas och dess särdrag ska tas i beaktande i planeringen av bostäder och trafik.
Men hur skulle en rödmylleregering gå de stora städernas förhoppningar till mötes?
Jussi Westinen, doktor i statsvetenskap och forskare på e2 Forskning, säger att alla partier på en allmän nivå erkänner att huvudstadsområdet är ett område som inte kan jämföras med resten av landet. När det går bra för metropolområdet gynnar det resten av landet och vice versa.
– Men när det handlar om konkreta förslag och verktyg så finns det skillnader mellan partierna, säger Westinen.
– De gröna är de mest strikta och utgör ett undantag. De gröna lägger mest vikt i sitt valprogram av alla partier vid att städerna utgör en genomgående del av den urbaniserade samhällsstrukturen; t.ex. att bostäderna ska byggas vid järnvägar.
De Gröna vill att metropolområdets och de stora städernas särbehov beaktas bättre i statsandelssystemet.
Vänsterförbundet tolkar urbaniseringen i termer av ekonomiska frågor, som segregation och bostadspriser. Då statsandelssystemet reformeras ska glesbygden och skärgården beaktas, svarar partiet till Antti Rinne.
– Skillnaden i betoningar mellan Vänsterförbundet och De gröna är tydlig, säger Westinen.
SFP har starka stödområden på landsbygden i Österbotten och i Södra Finland, men också i stora städer som Helsingfors och Åbo. De vill hålla en balanserad struktur i Finland. På regeringssonderare Rinnes fråga om metropolområdets utveckling svarade SFP att ”onödiga motsättningar mellan städer och landsbygd bör undvikas”.
SDP betonar en jämlik regionalpolitik i sitt program, vilket Westinen ser som lite av en motsats till Samlingspartiet som drivit en stadspolitik som satsar mest på de största städerna.
– Fast socialdemokraterna ville satsa mest på förorterna till exempel i bostadspolitik under Katainens och Stubbs regeringar, tillägger Westinen.
Centerns särdrag är att partiet har sitt största stöd på landsbygden. Enligt Centern måste staten se till att det finns möjligheter att leva i alla delar av landet. I sitt program talar de om balansen mellan städer, tätorter och landsbygd. Urbaniseringen är ett faktum, men den måste vara hållbar, sammanfattar Westinen.
Ständig balansgång
Under sin tid i regeringen har Centern understött stora infrastrukturprojekt som till exempel spårjokern.
– Balansgången i partiledningen består i att utveckla både landsbygden och de stora städerna. Centerns anhängare kan tycka att regeringen inte tagit tillräcklig hänsyn till landsbygden när det kommer till vägar och infrastruktur.
Westinen har analyserat valresultatet på kommunal nivå. Korrelationen är stark mellan Centerns och Sannfinländarnas förändring i väljarstöd. Detsamma gäller förändringen mellan Centern och Samlingspartiet.
– Det är högst sannolikt att de landsbygdsväljare som är besvikna på Centern nu har proteströstat på Sannfinländarna, medan de borgerligt orienterade har hoppat över till Samlingspartiet.
Det är överlag problematiskt för ett parti som ligger i mitten, det kan vinna och förlora röster både åt höger och vänster, påpekar Westinen.
Centern har setts som ett parti på nedgång sedan 1970-talet. Partiet har under flera decenniers tid utvecklats från ett rent jordbrukarparti till ett generellt parti som representerar både landsbygden och överlag de delar av landet som ligger utanför Trängselfinland.
– Denna strategi har än så länge fungerat väl för Centern, säger Westinen och påpekar att det finska centerpartiet klarat sig betydligt bättre än sina svenska och norska motsvarigheter.
Städerna vill ha spelrum
Trenden under senaste årtionden är att Helsingfors i allt högre grad tävlar med andra storstäder i Europa. Helsingfors brottas med helt andra frågor än små kommuner, där utmaningen snarare gäller hur de ska kunna behålla sitt självstyre.
– Har städerna omfattande självstyrelse samt allmänna och odelbara befogenheter, ger det – bortsett från de ekonomiska resurserna – dem tillräckligt spelrum att svara mot städernas särskilda framtidsutmaningar, sade Helsingfors stads borgmästare Jan Vapaavuori i egenskap av ordförande för C21-nätverket.
