EU-valet berör kommunerna
Sex veckor efter riksdagsvalet är det dags för ett nytt val i Finland. Europaparlamentsvalet arrangeras den 26 maj och det finns en risk för valtrötthet. I senaste EU-val röstade endast 39 procent av finländarna.
Hur syns EU-parlamentsvalet i våra närmaste grannländer? Kommuntorget har tagit pulsen på Kommunförbundets systerorganisationer i Sverige, Danmark och Estland inför EU-valet. I alla länder är det EU-valet som väcker minst intresse, vilket även syns i den offentliga debatten.
– Under förra riksdagsvalet, hösten 2018, försökte ett parti göra EU till sin huvudfråga och profilera sig som det mest ”EU-vänliga partiet”, men utöver det fick inte EU mycket fokus iden svenska debatten, säger Marcus Holmberg, samordnare för Sveriges Kommuner och Landstings SKL:s Brysselkontor.
– Det finns undersökningar som antyder att det svenska valdeltagandet skulle kunna öka i
år, säger Holmberg.
I Danmark blir det parlamentsval den 5 juni och EU-val samtidigt som i Finland, det vill säga den 26 maj. När Kommuntorget talade med Danska Regioner i Bryssel hade statsministern ännu inte bestämt när parlamentsvalet ska hållas.
– Om EU-valet sammanfaller med folketingsvalet ser vi en möjlighet att lyfta EU-frågor i den nationella debatten. Vi försöker uppmuntra våra lokala politiker att tala om EU, säger Pia Rønnov Jensen, seniorkonsult på Danska Regioner i Bryssel.
– Under kommunal- och regionalvalet ordnade vårt förbund en kampanj för att locka unga att rösta i valet eftersom det är så viktigt för hur vardagen ser ut. Vi har inte haft samma satsning för EU-valet trots att EU-parlamentet år 2014 försökte få oss att göra något liknande eftersom vår kampanj var så framgångsrik, säger Rønnov Jensen.
Estland höll parlamentsval i mars och har nyss bildat regering.
– Valet är mycket synligt och bevakas flitigt av både traditionella medier och på socia-
la medier. Esterna är väldigt EU-positiva, säger Kaimo Käärmann-Liive, EU-rådgivare på Estlands kommunförbund.
Trots esternas EU-vänlighet har valdeltagandet varit lågt.
Finland
I Finlands Kommunförbunds EU-valsprogram prioriteras främst kommunernas livskraft, klimatpolitik, cirkulär ekonomi och energipolitik, urbanisering, digitalisering, samt den kommunala ekonomin i EU:s finans- och skattepolitik.
Även utbildningspolitiken hör till Kommunförbundets huvudteman och där är linjen att EU bör hålla tassarna borta och bevara den kommunala beslutanderätten inom utbildningen.
Sverige
SKL har tagit fram åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska driva under 2019. De främsta är EU:s kommande långtidsbudget för 2021–2027, EU:s sociala dimension, minskad plastanvändning i Europa och ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU. En viktig fråga för kommunerna i Sverige är EU:s kommande vattendirektiv, där kommissionen planerar att revidera all lagstiftning inom vattenområdet innan 2025.
– SKL vill att samtliga direktiv lägger större fokus på uppströmsarbetet, det vill säga att större krav bör ställas på kemikalie- och läkemedelsproducenter. Producentansvaret bör ge full kostnadstäckning för de skador på miljön, hälsan och ekonomin som okontrollerad spridning av plast kan medföra, säger Marcus Holmberg.
Danmark
Danska Regioner fokuserar bland annat på digitaliseringen av hälso- och sjukvårdssystemen, satsningar på forskning och innovationer och EU:s reglering av arbete. I Danmark är arbetslivsrelaterade frågor sektor överskridande och inte åtskilda som i Finland.
– Vi försöker få fram information om att ca 40 procent av alla dags-
ärenden på agendan i fullmäktige kommer från EU. TIll exempel sysselsättningsfrågor som gäller förmåner eller balans mellan arbete och privatliv. De är viktiga att följa eftersom kommunen är en arbetsgivare, säger Pia Rønnov Jensen.
En annan stor prioritering är skapandet av ett europeiskt elektroniskt patientjournalsystem, som är ett steg i förverkligandet av EU:s digitala inre marknad.
Estland
– Just nu väntar vi på besked om vilka områden vår regering kommer att investera EU-medlen i under nästa långtidsbudget 2027. Våra medlemmar tycker att transport är det område som behöver mest investeringar under nästa budgetram, säger Kai-
mo Käärmann-Liive.
Den fjärde juli 2018 trädde fyra nya avfallsdirektiv i kraft. Direktivet måste implementeras i den estniska lagstiftningen senast i juli 2020.
– Organiserade avfallstransporter hör till kommunernas uppgifter. Vi hade parlamentsval i mars och den föregående regeringen hann inte stifta de nödvändiga lagarna, så vi kommer att fortsätta diskutera med det nyvalda parlamentet.
