Kampen för Kasköbanan fortsätter efter historiskt trafikavbrott
- Efter att tågtrafiken upphörde för ett och ett halvt år har den fartygsbaserade importverksamheten till Kaskö hamn ökat märkbart, säger Patrik Hellman. Bild: Joakim Snickars.
Det sista tåget rullade längs Kasköbanan tidigare i höst. En 111-årig lokal tågtrafikstradition är satt i pausläge på obestämd tid. Södra Österbottens Järnvägsförening fortsätter att arbeta för den kroniskt hotade linjen.
Turerna kring järnvägen mellan Seinäjoki och Kaskö har varit många under de senaste åren. Nedläggningshoten har duggat tätt.
När Trafikledsverket beslöt stoppa tågtrafiken helt från mitten av september kom det inte som någon blixt från en klar himmel för de berörda aktörerna.
Att det i våras klarnade att Kaskö och Metsä Board inte får den planerade stora kartongfabriken bidrog definitivt att sätta käppar i hjulet för den lokala järnvägstraditionen som funnits sedan 1913.
– Det hela känns både genomskinligt och märkligt. Veckan innan Trafikledsverket fattade sitt beslut aviserades det i regeringens budgetria att 15 miljoner euro reserveras för reparationer plus en miljon euro för planering av järnvägsrenoveringen, säger Patrik Hellman, vd för Kaskö hamn.
Hellman påpekar att det i praktiken är Metsä Boards massafabrik som är den Kaskö-aktör som har haft den största direkta nyttan av järnvägen på senare tid. Det har handlat om cirka ett virkeståg per dag.
Efter att tågtrafiken upphörde den 14 september har mängden virkeslastade långtradare ökat en aning i industriområdet.
– I praktiken har tågtrafiken till Kaskö hamn upphört redan för ett och ett halvt år i samband med att sågvaruexporten förflyttades till Raumo.
– Efter att järnvägstrafiken till fabriken tog slut har framför allt importen av massaved till hamnen tilltagit. Antalet anländande fartyg har ökat märkbart jämfört med ifjol. Egentligen har hamntrafiken fått ett litet uppsving efter att järnvägen stängdes, säger Hellman.
– Samtidigt är det förstås svårt att begripa att man i det här fallet prioriterar gummihjulstransporter i ett tidevarv då grönare transportalternativ eftersträvas i allt högre grad i samhället säger Hellman och tillägger:
– Visserligen har anslutande väg 67 mellan Kaskö och Kauhajoki fått ny asfaltsbeläggning.
Den regionala järnvägsföreningen ger inte upp
Patrik Hellman är vice ordförande för den regionala aktören Södra Österbottens Järnvägsförening som sedan 2018 har kämpat för ett bevarande av Kasköbanan.
Till föreningen hör alla kommuner som har koppling till sträckningen mellan Seinäjoki och Kaskö samt Kristinestad. Alla kommuner utom den sistnämnda har deltagit i finansieringen av projektet.
– Vi fortsätter att arbeta målmedvetet för framtida järnvägstrafik i området. Vi håller kontakt med och för diskussioner med berörda myndigheter och organisationer.
– I det här skedet inväntar vi ett definitivt beslut om den föreslagna finansieringskalkylen i den kommande statsbudgeten i december, säger Hellman.
Högst på listan över önskade förbättringar längs Kasköbanan ligger reparationer av några farligt slitna järnvägsbroar i Närpes, Koskenkorva och Seinäjoki. En total grundrenovering av banan skulle kosta uppskattningsvis 200-300 miljoner euro.
Man räknar med ett tågtrafiken längs Kasköbanan kommer att vara avstängd i upp till tre år framöver.
— Vi hoppas att de inledande reperationerna kan komma igång nästa år, säger Hellman.
Hellman framhåller också att Södra Österbottens järnvägsförening tidigare har gjort konkreta och fördelaktiga insatser för Kasköbanan. 2019 förbättrade man lastningskapaciteten vid ett avsnitt i Teuva (Östermark) till en total kostnad av några hundra tusen euro.
– Tack vare den utvidgade lastningsplatsen kunde de årliga fraktvolymerna längs banan ökas från 100 000 till 300 000 ton, säger Hellman.
Trafikledsverket förvånar och upprör
Det långa aviserade avbrottet i Kasköbanans trafik har överlag gjort invånare i Sydösterbotten besvikna och oroliga, kommenterar Mikaela Björklund, stadsdirektör i Närpes.
– Det här är samtidigt någonting som begränsar det regionala näringslivets möjligheter till utveckling på ett kraftigt sätt. Det är synd inte minst med tanke på förekomsten av exportinriktade industriföretag här i trakten.
– Trafikledsverket har tidigare gjort beräkningar av kostnaderna för banans reparationer och planerat åtgärder.
– Att man då väljer att stänga trafiken för hela tre år istället för att ta fram mera detaljerade ritningar är beklämmande och obegripligt. Det är inte ett ansvarsfullt agerande från Trafikledsverkets sida.
Glädjande i sammanhanget är i varje fall att de österbottniska riksdagsledamöterna och förtroendevalda förstår Kasköbanans stora betydelse för både den sydösterbottniska kusten och Södra Österbotten, framhåller Björklund.
De aktuella miljö- och säkerhetsaspekterna är vägande anledningar för att fortsätta upprätthålla den sydösterbottniska järnvägstrafiken, enligt Björklund.
– I dessa tider är det speciellt viktigt att utveckla miljövänliga och hållbara transportkedjor. Därför är det överraskande att Trafikledsverket tydligen anser att det inte bör ske på räls här i regionen.
– Dessutom bör det i samband med en potentiell framtida nationell krissituation finnas flera aktiva hamnar och fungerande transport- och försörjningskedjor här i Finland.
