Minna Lindberg

Kanske inte skoj hela tiden men nog behöver vi fundera på hurdan en för alla trivsam skola är. Foto: Pixabay.

Ungdomarna som avslutar grundskolan behöver ha färdigheter för livet och för fortsätta studier. Det är ytterst viktigt att vi inte tappar det roliga och kreativa i skolan, utan fortsätter utforska även i de högre klasserna.

Om vi nu införde en framtida grundskolan, en grundskola 2.0 – hur skulle den då se ut? Vad skulle undervisas, hur och av vem? En klasslärare eller ämneslärare eller både och – eller någon annan? Var skulle fokus ligga gällande undervisningen och vad skulle prioriteras? Och den stora frågan – vilka kunskaper och färdigheter behöver barn och unga lära sig i framtiden i grundskolan?

Allt det här ligger på bordet i undervisnings- och kulturministeriets delegation för framtidens utvecklingsarbete. Framtidsarbetet ska blicka långt framåt och visionera. Delegationen består av ett femtiotal sakkunniga inom olika områden som ansluter till grundskolan. Arbetet i delegationen är indelat i tre olika temahelheter: frågor kring teknologi och AI, baskunskaper och lärande samt hållbarhetsteman. Viktiga infallsvinklar, som alla styr vår samhällsutveckling på olika sätt.

Teknologin är så integrerad del av vårt samhälle att det är självklart att teknologins utveckling kommer att påverka hur skolan formas och hur lärandet sker. Däremot är teknologi och AI utvecklat och styrt av människor och därmed kan vi även människor styra på vilket sätt teknologi och AI kan och ska vara en del av barnens och ungdomarnas lärande. Trots att jag är ganska teknologi-intresserad själv kan jag inte låta bli att ställa frågan hur AI och teknologin förändrar vårt lärande, både barn och vuxna? Det finns såväl möjligheter som risker.

Resiliens och uthållighet är en del av lärandet och det hävdas att mobiler och teknologin har minskat vår motståndskraft redan.

Ett totalförbud av teknologi i klassen är knappast hållbart eller ens önskvärt, men vi behöver helt säkert se över när och hur teknologin stöder lärandet och när det kan eller ska lämnas bort. Och hur lär vi oss själva och våra ungdomar att fokusera på rätt saker, utan att glida in på fel spår av aviseringar och förslag som strömmar in i t.ex. telefonen? Helt säkert en viktig färdighet för oss alla. Och hur använder och skapar vi teknologi hållbart, såväl här hemma som globalt? Vi har ett stort ansvar som konsumenter och för att lära barn och unga leva hållbart – inte enbart beträffande teknologin.

Även om strukturer är viktiga, så tänker jag att vi måste se till att strukturerna stöder det allra viktigaste i skolan: glädjen i lärande, kreativitet och kunskapen i hur just jag lär mig och vad tycker jag om och vad trivs jag med. Ungdomarna som avslutar grundskolan behöver ha färdigheter för livet och för fortsätta studier. Det är ytterst viktigt att vi inte tappar det roliga och kreativa i skolan, utan fortsätter utforska även i de högre klasserna. Och kanske det viktigaste av allt: att barn och unga tror på sig själva, sin förmåga och har en nyfikenhet på livet och lärandet. Hur tryggar vi det? Pedagogerna har naturligtvis en viktig roll här, men likväl behöver ramarna för grundskolan ses över så vi verkligen uppnår det bästa i vår redan utmärkta grundskola.

Hur tycker du att grundskolan 2.0 borde se ut och vad tänker du är viktigt i framtiden? I höst kommer undervisnings- och kulturministeriet att öppna ett webbforum där alla kan delta, så ta chansen och medverka i vårt framtidsarbete!