Alexander Eriksson: Beredskapsplanernas sekretess aktuellare än någonsin
Foto: Kuntalehtis arkiv, Liisa Takala
Världsomfattande kriser orsakar ringar på vattnet som sprider sig även till kommunernas pölar. Detta nya säkerhetsläge framhäver tydligare än förut den skyldighet kommunerna på basis av beredskapslagen har att genom bland annat beredskapsplaner säkerställa att deras uppgifter kan skötas också under undantagsförhållanden.
Innehållet i beredskapshandlingar kan idag uppfattas som ännu känsligare än tidigare, vilket aktualiserar offentlighetsprincipens förhållande till den här typen av information.
Även beredskapsplanerna utgör myndighetshandlingar som omfattas av offentlighetsprincipen. Innehållet i dessa planer kan dock skada myndigheterna ifall det hamnar i fel händer, vilket motarbetar syftet med beredskapen.
Sekretess förutsätter dock alltid stöd i lag – så även i känsliga tider. Enligt offentlighetslagen är exempelvis uppgifter om skyddsarrangemang för byggnader och data- och kommunikationssystem och genomförandet av dessa arrangemang enligt huvudregeln sekretessbelagda. Information om beredskap för olyckor eller undantagsförhållanden är likväl sekretessbelagd ifall utlämnandet av den kunde äventyra det som eftersträvats med beredskapen. Dessa grunder, och särskilt den senare, kan bli tillämpliga på de mer detaljerade delarna i en beredskapsplan.
HFD har i sitt avgörande 11.8.2017 preciserat tillämpningen av det senare lagrummet genom att konstatera att endast de mer specifika delarna av en beredskapsplan kan äventyra beredskapen och således vara sekretessbelagda. Enligt rättspraxis äventyrar utlämnandet av de allmänna delarna av en beredskapsplan alltså inte beredskapen, varmed denna information inte är sekretessbelagd. Det är således viktigt att man särskiljer på de olika delarna i en beredskapsplan: detaljerad information om skyddsrum eller hur stadens verksamheter i störningssituationer och undantagsförhållanden på detaljerad nivå organiseras är i allmänhet så pass specifik med tanke på förverkligandet av beredskapen att den måste anses som sekretessbelagd. Av detta följer att bilagor till en beredskapsplan oftare är att anse som sekretessbelagda medan den allmänna delen av en beredskapsplan däremot, ifall den endast innehåller allmänna riktlinjer om exempelvis kommunikation och informering eller om sammansättningen hos ledningsgruppen i störningssituationer, oftast måste bedömas som offentlig.
Summa summarum: Ifall utlämnandet av informationen i en beredskapsplan och därtill hörande handlingar skulle äventyra de säkerhetsupplägg som eftersträvats, ska de inte på begäran utlämnas till någon, än mindre publiceras på det offentliga datanätet. Det är även värt att fundera på ifall de offentliga delarna i en beredskapsplan i dessa tider verkligen ska publiceras på kommunens datanät. Lagen innehåller nämligen ingen uttrycklig skyldighet att göra så.
