Gustaf Westerholm: Hur känns det att jobba för Österbottens minst omtyckta organisation?
Den frågan ställde en person till mig för en tid sedan. Detta fick mig att börja fundera, är det verkligen så här invånarna uppfattar vårt välfärdsområde och det vi gör?
Att klaga på vården är lika självklart för finländaren som att bada bastu. Det klagas på köerna till tandvården, försämrade språkkunskaper, centralisering av serviceställena och så vidare. Ämnena i skottgluggen och mottagaren av salvorna byts ut över tid men klagovisan kvarstår.
Jag har också klagat på vården men jag har också massor i mitt liv att tacka vården för. Detta skriver nog största delen av oss finländare under. För när det kommer till kritan är vi nöjda med vården vi får.
Kan man alltså vara nöjd med servicen, men på samma gång tycka illa om organisationen som ansvarar för produktionen av den?
För att försöka förklara varför just österbottningarna känner så här måste man gå tillbaka till regeringen Sipiläs beredning av vårdreformen. Planerna på att, i österbottningarnas ögon, försämra statusen för Vasa centralsjukhus (även kallad fulljoursdebatten) ledde till högljudda protester.
Efter den reformversionens fall inleddes arbetet med att skapa en egen samkommun för vården i Österbotten, ett mellanskede innan det egentliga välfärdsområdet skulle ta över då den slutgiltiga reformen trädde i kraft. Detta uppfattades av många som att man besegrat motståndaren och nu på egna villkor kunde börja förbereda en bättre framtid.
Den känslan rådde framförallt bland de som jobbade inom vården i Österbotten. Därför är det förståeligt att man inte är så värst entusiastisk över dagsläget där stora sparkrav från statligt håll har lett till bland annat samarbetsförhandlingar och kommer leda till en hel del förändringar inom verksamheten.
Frågan hur det känns att jobba för Österbottens minst omtyckta organisation är väldigt främmande för mig. Jag vågar påstå att den inte är sann, men som anställd är jag partisk. Det som inte är partiskt är den höga kundnöjdheten inom Österbottens välfärdsområde från 2022.
Lägg till att Österbottens välfärdsområde fyllde alla sommarvikarieplatser ifjol och vad det gäller kommande sommar så ser det lovande ut redan nu. Detta trots att det varslats om att vårdstuderanden och unga vårdare är allt mer benägna att byta inriktning och bransch.
Starten för välfärdsområdena i Finland har varit minst sagt turbulent och mediabevakningen konstant. Österbotten är inget undantag, men här var kanske förväntningarna på att det skulle bli bättre högre än på andra håll. Därför känner många sig besvikna och förargade. Upprepar man någonting tillräckligt ofta så blir det sanning. För framtiden är det därför mycket viktigt att inte likställa missnöjet med organisationen med ett missnöje med vården. För det finns det inga orsaker att göra i nuläget.