Debatt i Bryssel: Förtroendet byggs upp lokalt
Hur kan det lokala bidra till att stärka demokratin ur en europeisk synvinkel? Det diskuterades i en paneldebatt i Bryssel. Hot och även våld avskräcker särskilt kvinnor från att ställa upp i val.
I onsdags ordnade Kommunförbundets Brysselkontor en debatt kring temat demokrati inom ramarna för kontorets 30-årsjubileum. Det ständigt aktuella ämnet diskuterades av inbjudna politiker, Europaparlamentariker Silvia Modig (Vänsterförbundet), samt ledamöter i den Europeiska regionkommittén, Jelena Drenjanin (Moderaterna/EPP, Sverige) och Mikko Aaltonen (Vänster/PES, Finland).
Paneldiskussionen tog avstamp i frågan om hur den lokala nivån kan bidra till att stärka demokratin ur en europeisk synvinkel. Den breda frågeställningen ledde in talarna på de direkta hot som demokratin i Europa står inför. En av huvudpunkterna som lyftes upp var trakasserier och hot som riktar sig mot förtroendevalda.
Faktum är att många väljer att inte ställa upp i val på grund av rädslan att bli offer för hot, hat och i värsta fall också fysiskt våld. I diskussionen lyftes även problematiken kring att trakasserier i större utsträckning riktas mot kvinnor, särskilt unga politiker.
– Om vi misslyckas med att engagera unga kvinnor på lokal nivå kommer de inte heller att synas inom nationell politik eller i EU-beslutsfattandet, sade Jelena Drenjanin, medlem i Europeiska regionkommittén och kommunalråd i Huddinge.
Talarna framhöll också hur viktig den lokala nivån är i att bygga förtroende för hela det demokratiska systemet. Ett sätt att skapa förtroende för de demokratiska institutionerna är genom att involvera medborgare mer aktivt i beslut som berör dem. Att engagera medborgare mer aktivt på EU-nivån har emellertid sina utmaningar, inte minst på grund av det geografiska avståndet till de beslutsfattande institutionerna.
Ett aktuellt försök att föra EU-beslutsfattandet närmare invånarna är Konferensen om Europas framtid. Idén med det omdebatterade projektet är att skapa kanaler för EU-medborgare att ge sina synpunkter om EU:s framtid. Detta har gjorts genom bland annat medborgardebatter med slumpmässigt valda deltagare, samt plenarförsamlingar där också EU-institutionerna och nationella parlament är representerade.
En av de stora frågorna är vad konferensens slutresultat kommer vara. Kommer projektet skapa bestående verktyg för att stärka det demokratiska deltagandet i EU? Eller är konferensen bara ett tillfälligt evenemang vars verkliga betydelse är svår att mäta?
Europaparlamentariker Silvia Modig lyfte ett varningens finger kring att likställa demokratiarbete med ett projekt.
– Demokrati handlar inte om ett tillfälligt program eller projekt, utan det är något som måste försvaras varje dag. Det finns en fara i att tänka att man bara kan avsluta arbetet och sedan vara nöjd över vad man åstadkom, konstaterade Modig.
– Genast då vi slutar kämpa för rättigheterna kommer vi att se en motsatt utveckling.
Som en motpol till de kritiska rösterna kring framtidskonferensens betydelse kommenterade Jelena Drenjanin att konferensen trots allt är ett försök till något nytt.
– Om vi vill se förändring måste vi även våga testa nya åtgärder.
Vad slutresultatet av konferensen kommer bli får vi höra mer om efter dess avslutningsceremoni på Europadagen den 9 maj. Det är ännu öppet hur EU-institutionerna kommer följa upp arbetets slutsatser.
Seminariet knöts ihop väl av Mikko Aaltonen, medlem av den finska delegationen till Regionkommittén och ledamot av Tammerfors stadsfullmäktige. Han önskade att framtidskonferensen ska leda till så konkreta resultat som möjligt, men betonade samtidigt att demokratiska processer av naturen är arbetsdryga.
– De kräver hårt jobb, tålamod och måste tillåtas att ta tid.
