När Malax blev en mycket mångkulturell by över en natt
När det i Österbotten i mitten av september 2015 plötsligt anlände närmare 100 asylsökande per dygn till Vasa tågstation, blev organisationer, myndigheter och Röda Korset tagna på säng. Första tiden var kaotisk och vi är evigt tacksamma för alla de frivilliga krafter som snabbt samlade sig, ordnade sängplats till de asylsökande tills polisstationen öppnade på morgonen för registrering, försåg hungriga människor med lite mat och något varmt att dricka och höll dem sällskap och gav dem ett tillfälligt ställe att vila ut efter en lång och tung resa.
Det öppnades asylenheter i rask takt och personal anställdes. Innan allt var på plats var det långa dagar för frivilliga, för Röda Kors personal och för berörda myndigheter och en hel del otrygghet och oro för de nyanlända.
I Österbotten hade vi som mest kring 2200 asylsökande på olika enheter av de 32 500 som kom till Finland under året. Vi är i Österbotten ca 3,3 procent av Finlands befolkning och visade ännu än gång vägen I flyktingmottagandet genom att ta emot ca 6,7 procent av landets asylsökande.
I ett antal små svenska kommuner steg invånarantalet rejält när asylmottagningar och nödinkvarteringar skapades. Ett sådant ställe var Malax. Malax kommun har 5 500 invånare. I Malax by bor ca 1 800 invånare. Här öppnade Röda Korset en nödinkvartering och här placerades, när det var som mest, något över 100 asylsökande på två boenden.
Dessa siffror är intressanta för att ge perspektiv på vilken mängd nya personer som plötsligt fanns i gatubilden. Österbottningar brukar sägas vara vana vid migration. Många människor har lämnat Österbotten för att hitta ett bättre liv någon annanstans men hit har människor också flyttat både för arbete och undan krig. Trots detta är det inte konstigt att det skapade en viss oro och rädsla när det på byns grusvägar började vandra ett stort antal unga irakiska män (de asylsökande som placerades i Malax var uteslutande män från Irak i åldern 18-50) på väg till byns affär eller bensinstation. Det upplevdes som främmande element i en annars ganska lugn och stillsam landsort.
Nödinkvarteringen i Malax öppnades den 11 september. Den 24 september bjöd SFP in till ett informationsmöte där Röda Korsets verksamhetschef och asylmottagningschef stod för informationen. Tillfället besöktes av ett 100-tal invånare. Däribland kommunpolitiker och kommundirektören.
Kommunens fritidsavdelning levererade inom loppet av några dagar en släpkärra med redskap för sysselsättning för killarna; fotbollar, fotbollsmål, volleybollar och nät och mycket mer som man kan aktivera sig med. Sysselsättning är nödvändig då man bor nära varandra i sovsalar och stressen, både den psykiska och fysiska, är hög. Det fanns i det skedet ännu inte några språklektioner att gå till.
Starten var utmanande innan de vardagliga rutinerna för Röda Korsets personal och asylsökande fått sin utformning. Ett antal grupper började genast engagera sig när inkvarteringen öppnades. Röda Korsets lokala avdelning jobbade outtröttligt med att se till att de anlända fick mat och varma kläder och sedan med att försöka assistera dem så gott det gick med vardagsutmaningar. Malax Mittemellan Marthor ordnade smakträffar och lärde de nyanlända om finsk mathållning och det tog inte länge förrän killarna också lärde Marthorna något om sin egen matkultur. Malax IF engagerade en del av männen i fotbollen och i dag ligger fotbollslaget i ledning i sin division (division 5) tack vare förstärkning av fyra nyanlända irakier. Kyrkans sockenstuga hade öppna dörrar på torsdag kvällar för att Malaxbor och asylsökande skulle ha möjlighet att träffas. Personer från konstkollektivet Malakta engagerade sig i de nyanlända. Även enskilda privatpersoner kom och tog med sig killar för att göra skogsarbete eller fiska eller på annat sätt ordna med sysselsättning till de nyanlända vars dagar annars blir långa.
Två av de asylsökande killarna besökte gymnasiet tillsammans med fritidsansvarig på kommunen för att eleverna skulle få möjlighet att möta dem. Likaså fick lågstadiet besök. Det är viktigt att få höra direkt från källan om varför man flyr och hur det känns att komma som asylsökande till ett nytt land. Tillfällena utnyttjades också flitigt av eleverna för detta ändamål. Under veckan mot rasism (vecka 12) deltog ett antal av de nyanlända aktivt i Röda Korsets heldagsinsats vid den lokala matvarubutiken och delade ut pins, sålde lotter och pratade med människor, enligt bästa språkförmåga.
Denna blogg är inte på något sätt vetenskapligt grundad eller analytiskt fördjupad. Jag har här bara räknat upp allt som gjordes när Malax plötsligt blev en mycket mångkulturell by över en natt. När jag försöker analysera varför Malax lyckats bra med sin integration så tror jag att de faktorer som spelat störst roll är:
Information och öppen kommunikation: Ett informationstillfälle för allmänheten ordnads ganska snart efter att enheten hade öppnat och information och möjlighet till diskussion gavs också i skolan. Både politiker, kommuntjänstemän, frivilliga och privatpersoner har öppnat för och deltagit i diskussionerna. Polisen handlade också sakligt och snabbt i samband med en liten incident i mitten av november. Polisen varnade då allmänheten för att utföra skrämselaktioner eller ”bus” mot de asylsökande eftersom polisens resurser skall användas till viktigare saker än att utreda sådant.
Storleken på orten: Malax är en liten ort. Så även om det till att börja med fanns oro och rädsla då så många okända män flyttade till byn gick det ganska snabbt över. Här känner man varandra och vet vem som kan hjälpa till med vad snabbt. Kreativa lösningar på praktiska problem hittas kanske snabbare än i större städer och samhällen. Utmaningen är kanske att många av de asylsökande kommer från miljonstäder och därför inte genast känner sig hemma i en mycket liten ort och inte alltid är bekanta med de sociala koderna (som att man inte gärna ska gå fyra eller fem i bredd på vägen trots att trafiken är så mycket mindre än i Bagdad). Naturligtvis finns det fördelar med att som asylsökande också få bo i en större stad med mer människor och mera aktivitet – men nackdelen är att det personliga stödet och finländska sammanhangen inte hittas lika lätt i en större stad som i en liten ort. I Malax har många personliga vänskaper uppstått det senaste året mellan nyanlända och ortsbor.
Ett aktivt föreningsliv som möjliggör möten: Som framgår så har många av Malax föreningar deltagit i integrationsarbetet vilket har gett stor variation på hobbyverksamhet och sysselsättning. Genom föreningslivet har både en mänsklig plattform för möten getts och en fysisk plattform (såsom sockenstugan, fotbollsplanen och nödinkvarteringarnas egna samlingsrum och kök).
Och slutligen kanske den viktigaste:
Insikten om att integration är en dubbelriktad process och att de asylsökande är en resurs: I Malax har föreningarna och privatpersoner sett de nyanlända som en resurs. De har inbjudits till skolan för att prata, de har hållit motsvarande smakträffar för Marthorna som Marthorna hållit för dem, de har aktivt tagit del i Röda Korsets aktiviteter såsom t.ex. i vecka mot rasism. De fanns även representerade vid Röda Korsets inspirationstillfällen för att hitta nya verksamhetsmöjligheter. De har deltagit i organiserat talkoarbete och de har också erbjudit privatpersoner hjälp. De har varit med och lyft Malax IF till ledning i division 5 fotboll.
Detta är bara ett exempel på fin integration i svenska Österbotten. Det finns många fler men dem kan vi återkomma till en annan gång.
