Vårdkostnaderna stiger markant i livets slutskede
Vård på institution är dyrt och dåligt. Forskaren Olli Halminen har forskat i 11 500 patienters vårdkostnader under deras två sista levnadsår. Halminen säger att individuella vårdplaner sparar pengar och ökar patientens livskvalitet.
En undersökning som publicerades i dag onsdag visar att kostnaderna för hälso- och sjukvården ökar kraftigt under de sista levnadsmånaderna. När social- och hälsovårdskostnaderna för en genomsnittsfinländare år 2013 uppgick till 4 000 euro var kostnaderna för personer över 75 år som avled år 2013 i genomsnitt 36 000 euro, nästan tio gånger högre.
Forskaren Olli Halminen som har gjort undersökningen vid Aaltouniversitetet konstaterar att vårdkostnaderna under det sista levnadsåret kan uppgå till tiotusentals eller rentav hundratusentals euro.
Undersökningen som genomfördes i Finlands tolv största städer utredde hur social- och hälsovårdskostnaderna för personer över 75 år som avled år 2013 utvecklades under de två sista levnadsåren.
Sett till helheten är vårdkostnaderna som uppkommer inom den specialiserade sjukvården relativt små. Under hela granskningsperioden, två år före döden, var den dyraste kundgruppen äldre som vårdas på vårdavdelning vid hälsovårdscentral eller socialvårdsinstitution.
– Med tanke på en äldre persons livskvalitet är institutionsvård det sista alternativet. Servicestrukturen inom äldreservicen har förändrats under senare år och institutionsvården har minskat radikalt. I stället satsas det på att utveckla hemvård och serviceboende.
Rätt vård viktigt
De största klientspecifika social- och hälsovårdskostnaderna under de två sista levnadsåren fanns i Björneborg, de minsta i Joensuu och Lahtis. Enligt Halminen påverkas kostnaderna mer av strukturen inom äldreservicen än av kommunens storlek: Joensuu och Lahtis har systematiskt minskat vården på ålderdomshem inom sitt område.
Kostnadsskillnaderna kan också bero på övervård och onödiga vårdåtgärder. Att sträva efter vård i rätt omfattning är viktigt med tanke på både kostnaderna och patientens hälsa, påpekar Halminen.
– När döden närmar sig är det viktigt att garantera patienten så god livskvalitet som möjligt. Lyssna på patienten då vården planeras. Att till exempel ge en patient med metastatisk lungcancer och förväntad livslängd på bara några månader högkvalitativ palliativ vård och avstå från tunga kemoterapibehandlingar tryggar en god livskvalitet och kan till och med förlänga livstiden, säger Halminen.
Päivi Koivuranta-Vaara, administrativ överläkare vid Kommunförbundet, betonar vikten av en individuell vårdplan. Planen utarbetas av hela vårdteamet, patienten och patientens närstående, och i den beaktas patientens önskningar om hur vården ska ordnas.
I undersökningen användes registermaterial som samlats in av Finlands Kommunförbund och Aalto-universitetet. Materialet är mer omfattande än tidigare använt material över vårdkostnader för avlidna i Finland.
Materialet innehåller uppgifter om sammanlagt över 3,4 miljoner enskilda servicehändelser för 11 511 klienter inom social- och hälsovården. De städer som deltog var Helsingfors, Esbo, Vanda, Uleåborg, Jyväskylä, Tammerfors, Bjärneborg, Kuopio, Joensuu, Lahtis, Kouvola och Åbo.
– Genom att analysera verksamhetsmetoder och kostnaderna kan man välja en praxis som ger de äldre bästa möjliga livskvalitet. Vi ville ge kommunala beslutsfattare praktisk kunskap om strukturer som bör granskas kritiskt i framtiden, säger Halminen.
Projektet genomförs åren 2014–2017 i samarbete med Folkpensionsanstalten, Social- och hälsovårdsministeriet och Sosiaalialan Työnantajat ry.
Undersökningen har publicerats som Olli Halminens diplomarbete vid Aalto-universitetet.
Här kan du läsa hans diplomatarbete (på finska).
