Vård- och landskapsreformens konsekvenser för Åland måste lösas
Vård- och landskapsreformen naggar den åländska självstyrelsen i kanten. Tvisten handlar om hur Åland och den finländska staten ska fördela skatteintäkterna från öriket sinsemellan. Konsekvenserna av reformen blir en obalans i grundfinansieringen, där Åland kan förlora upp till 13,5 miljoner euro per år.
– I praktiken handlar det om att regeringen raderar ut den ena av de två ekonomiska delarna som den ekonomiska självstyrelsen består av, säger riksdagsman Mats Löfström.
När de ekonomiska förutsättningarna för självstyrelsen förändras, krävs det ändringar också i självstyrelselagen, vilket är en lång process. Därför föreslog Riksdagens grundlagsutskott i somras att regeringen löser grundfinansieringen av Åland separat och temporärt.
I onsdags behandlades Ålandsproblematiken på nytt i grundlagsutskottet som bland annat hörde lantrådet Katrin Sjögren.
– Det är inte meningen att Åland ska vara ett släpankare när man reformerar på rikssidan, säger hon i en kommentar i tidningen Nya Åland.
Åland vill se en lösning som neutraliserar konsekvenserna av vård- och landskapsreformen för Ålands del.
Strax före jul föreslog kommunikationsminister Anne Berner, som i regeringen ansvarar för Åland, att Åland ska kompenserar med en klumpsumma på 10 miljoner euro per år. Berners förslag byggde på en överenskommelse mellan regeringen och den åländska landskapsregeringen. Men när föreslaget behandlades i regeringen stötte det på patrull från Samlingspartiet och De blå.
– Följden blev att Berner drog tillbaka sitt förslag. Så just nu finns det ingen lösning, suckar Mats Löfström frustrerat. Jag är en av 200 riksdagsledamöter och kan inte göra något åt saken ensam. Bollen ligger hos hela regeringen!
Ålands grundfinansiering är en i raden av grundlagsproblem som kantat vård- och landskapsreformen. Paradoxen i Ålandsproblematiken är att de åländska kommunerna överhuvudtaget inte berörs av själva innehållet i vård- och landskapsreformen. Åland bestämmer själv hur man organiserar sin hälso- och sjukvård.
– Det ligger i allas intresse att saken får sin lösning. Från Ålands sida har vi varit flexibla och lösningsfokuserade. Vi har i sak inga invändningar då man vill reformera social- och hälsovården i riket, eftersom Åland har egen behörighet för området, men den får inte nagga den ekonomiska självstyrelsen i kanterna, säger Löfström.
Grundlagsutskottet hörde i torsdags även Janne Salminen, professor i offentlig rätt vid Åbo universitet. Salminen säger till finska Yle-nyheterna att Ålandssaken kan bli kritisk.
– Åland är ett av många problem i en komplicerad helhet, säger Salminen till Yle.
Läs också:
”Uppdatera grundfinansieringen av Åland”
